MCV deltog i dag på seminariet Jazz musicians all over Europe unite! på Jazzahead, där resultaten av en ny stor undersökning presenterades.

När scenerna är stängda – klubbar, konserthus och festivaler – har jazzaktörerna drabbats särskilt hårt:
1) Arbetsförhållandena för utövarna är mycket sköra ofta helt utan anställningsformer i botten, vilket gör skyddsnäten mycket svaga.
2) Musikerna är överlag beroende av att arbeta internationellt, vilket har varit omöjligt under pandemin.
3) Dessutom är det överlag relativt låga nivåer på kulturstöd till arrangörerna.

Trots att många länders regeringar har skjutit till krisstöd är många musiker fortfarande väldigt hårt drabbade.

Ett europeiskt samarbete mellan fjorton jazzmusikersamlande organisationer (däribland Föreningen Sveriges Jazzmusiker och Svensk Jazz) tog form i maj 2020. Efter månatliga möten gjordes i december förra året gemensam sak – en europeisk enkät genomfördes och det var resultat och analys av denna undersökning som stod i fokus på dagens seminarium.

De som presenterade enkäten var Urs Johnen från tyska Jazzunion, Fleurine Mehldau från BIM, Nederländernas jazzorganisation och Pedro Cravinho från portugisiska jazznätverket (som syns i bilden ovan).

Enkäten i snabba (skrämmande) siffror:
1500 musiker från 23 länder har svarat.
80 % av de svarande är män.
73 % är musiker som spelar live, 24 % är också lärare.
72 % är frilansare, 16 % anställda (av t.ex. storband eller radioorkestrar).
82 % är heltidsmusiker, 12 % deltidsmusiker.
91 % har haft färre än 20 gig under året 2020, de flesta bara några stycken.
53 % förutsätter att de kommer att sluta vara professionella musiker och byta jobb efter pandemin.
Bara 38 % tror att de kommer fortsätta med sin profession som musiker.

(Så fort vi hittar en länk till undersökningen, publicerar vi den här!)

Inbjuden till seminariet var Barbara Gessler, chef för EU:s kulturprogram Kreativa Europa, EU-kommissionen.

Gessler berättade att ett nytt program, som kommer att vara riktat mot att stödja musiksektorn, lanseras inom en månad (något som kommer ta vid efter programmet Music Moves Europe).

Gessler uttryckte att det är bra och från EU:s sida uppskattat att jazzmusikerna organiserar sig europeiskt. Ännu viktigare är dock att kunna prata med en röst för hela musiklivet, enligt Gessler. Hon säger att både kommissionen och parlamentet är mycket medvetna om att musiksektorn är extra hårt drabbat under pandemin.

Deltog gjorde också Franz Romeo, vice ordförande för kultur- och utbildningskommittén i EU-parlamentet, tillika musiker.

Han menar att enkäten visar att pandemin drabbat musiksektorn enormt och att läget närmast kan beskrivas som en katastrof.

Organisationsföreträdarna framförde till EU att det är fantastiskt med dessa stora krisstöd från både nationer och EU, men att enkäten tydligt visar att det är relativt lite stöd som når de mest utsatta: frilansarna.

Hur kan EU stödja musikerna och hjälpa till att förbättra villkoren?

Romeo påminde om de direkta medel som ändå finns till musiksektorn (Music Moves Europe) men konstaterade att de stora medlen går till ländernas egna institutioner och myndigheter som är betydligt närmare utövarna.

Gessler erinrade om att EU i dag ger stöd till nätverk, som t.ex. Europe Jazz Network och vikten av att samla sig brett. Hon hänvisade också till FIA, den europeiska organisationen för musikerförbund.

Avslutningsvis uppmanade seminariehållarna alla musiker att gå med i och engagera sig i sin jazzorganisation.

Going Public: Putting Together a Promotion Plan that Works

Folk Alliance International samlade ihop en panel med globalt fokus, gedigen branschkunskap och erfarenhet. Ett inspirerande och hoppfullt seminarium där alla var eniga: Start with the Art!
Börja med konsten med andra ord – uttrycket, arrangemanget, texten, varje ord och ton är viktigt. Vrid och vänd, bolla med kollegor och vänner! Hur gör andra artister som lyckas med att få medial uppmärksamhet? Ett tips är att följa dom, prenumerera på deras utskick och sidor på sociala medier följ dom på Spotify, då kanske dom börjar följa dig. Låt dig inspireras av andra!
Vidare pratades det om karriärplan och att bygga ett team runt verksamheten, om mediekommunikation och budgetfördelning.
Här kan du se samtliga Folk Alliance seminarier och ovan nämnda går att se i sin helhet här: https://www.youtube.com/watch?v=O9B5DaWL1a8

Håll utkik efter Folk Alliances seminarier och prenumerera på deras nyhetsbrev om du vill veta mer och delta i kommande webbinarier!

MCV:s Lasse Franck var på (digital) plats när det hölls Riksting för västerländsk konstmusik den 23 mars. Det var en mycket innehållsrik förmiddag vars kulturpolitiska ingredienser hade hög relevans för samtliga musikaliska genrer – inte bara för konstmusiken. En av dessa ingredienser var Musikcentrums enkätundersökning.

Susanne Rydén, preses i Kungl. Musikaliska Akademien och VD för Musik i Syd, inledde med att berätta om satsningen Sjungande barn. Hon förklarade Skolverket oförmöget att betrakta estetiska ämnen som kunskapsområden – estetiska ämnen ger inte längre meritpoäng på gymnasienivå och nu föreslås att elevens val ska plockas bort från grundskolans läroplan. Dessutom utnyttjas inte musikens positiva påverkan inom andra ämnen trots att forskning tydligt visar att den gynnar hjärnans utveckling och lärande.
– Hur många undersökningar om den klassiska musikens positiva påverkan för studiero och koncentration ska behöva presenteras innan vi litar på resultatet? Ska vi inte ta signalerna på allvar när lärosäten som t ex Handelshögskolan i Stockholm initierar kurser inom estetiska områden för att främja kreativiteten – just för att studenterna inte rustats med detta i sin tidigare skolgång, frågade Rydén.

Forskning och rektorer kan främja musikundervisningen
I den efterföljande diskussionen tryckte moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin på att musiklektionerna är få i jämförelse med andra ämnens och på att vi i Sverige har färre lektioner än i exempelvis Danmark. Hon menar också att det finns alla möjligheter att skapa goda förutsättningar för musikundervisning även om elevens val skulle försvinna och att det i hög grad är upp till varje skolas ledning och rektor.
Utbildningsutskottets socialdemokratiska ordförande Gunilla Svanstorp konstaterade att många musiklärare är oroliga för sina tjänster och tycker att politikerna lyssnar för lite på forskningen.
Axén Olin och Svanstorp enades om att forskningsresultat och goda exempel behöver synliggöras och spridas innan Rydén avslutade med förhoppningen att en betydande del av landets rektorer är med nästa gång saken diskuteras.

Kulturjournalisten, musikern och musikläraren Sofia Lilly Jönsson läste sitt skrivna och mycket uppskattade anförande Du är sången. Om sången som beredskap.

Kan den levande blåsmusiken leva?
Noomi Hedlund höll ett anförande om blåsmusikens framtid som inleddes med en tillbakablick där hon konstaterade att den varit hotad länge, att varningssignaler och larmrapporter har uppmärksammats, men att den negativa utvecklingen ändå tycks fortsätta. För 50 år sedan fanns mer än 30 professionella blåsensembler – i dag finns bara nio.
– Om inget görs nu riskerar vi att gå ett allt tystare, gråare och mer och mer digitalt samhälle till mötes där somliga blåsinstrument bara finns kvar i arkiv från en svunnen tid, sade Noomi, vars anförande går att läsa i sin helhet här.

Musiklivet efter pandemin
Svensk Scenkonsts VD Mikael Brännvall pratade om livet efter pandemin och uttryckte optimism när det gäller publikens återkomst till scenerna. Han tror inte att det finns någon risk att det av pandemin framtvingade konsumtionsbeteendet – där vi upplever det mesta via skärmar – består. Däremot uttryckte han oro när det gäller utövarna och tog upp Musikcentrums enkätundersökning som visar att var tredje musiker överväger att lämna yrket. Att barn och unga nu har missat ett halvt skolstadiums möten med kultur bekymrade honom också.
Brännvall konstaterade vidare att det talas mycket om vad musiken och musiklivet nu behöver få av staten och menade att det är lika viktigt att vända på det hela och ställa sig frågan vad musiken kan ge samhället när det ska återhämta sig.

Eniga kulturpolitiker självkritiska
De kulturpolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier deltog därefter i ett panelsamtal, föredömligt modererat av Noomi Hedlund. Kulturutskottets ledamöter uppvisar en stor enighet över partigränserna och verkar överens om att den nuvarande situationen har blixtbelyst brister i socialförsäkringssystemet som måste åtgärdas och skapat nytt tryck på att det ska fungera också för kombinatörer. Liksom om att de måste göra mer för att öka tryggheten för fria aktörer – exempelvis genom satsningar på centrumbildningarna och kulturallianserna.
Lawen Redar (S) konstaterade att stipendier inte är sjukpenninggrundande. Men det borde de kanske vara?

Christer Nylander (L) menade att återstartsutredningen måste vara offensiv och följas upp ordentligt. Viktor Wärnick (M) passade på att nämna det förslag om en 70-procentig kostnadstäckning för inställda evenemang som hans parti väckt och som veckan efter rikstinget presenterades av regeringen.
Alla oroades också av att det är färre som söker musikhögskolornas utbildningar.
– Det är inte en kultur- eller utbildningspolitisk fråga – det är en samhällsfråga, sade Nylander som också hävdade att digitaliseringen visserligen är nödvändig men inte lösningen på särskilt mycket eller framtiden för svensk kultur.
Samtidigt som politikerna nu inser att de behöver förbättra stöd- och trygghetssystem, och anpassa dem efter kulturarbetares förutsättningar, menar de att kulturlivet självt också har lärdomar att dra – exempelvis om hur man kontrakterar varandra.

Riksting för västerländsk konstmusik arrangeras av Kungl. Musikhögskolan i samverkan med Kungl. Musikaliska Akademien och Svensk Scenkonst.