Den 15 oktober deltog Musikcentrum Väst på SAMI musikkonferens Get Loud på Nalen i Stockholm. Under dagen fick vi ta del av inspirerande föreläsningar och panelsamtal, samt möjlighet att nätverka och utbyta erfarenheter med kollegor från musikbranschen. Konferensen lyfte flera aktuella frågor om musikbranschens utveckling, med särskilt fokus på hållbarhet, konstnärskap, arbetsvillkor, nätverkande och marknadsföring. En återkommande fråga var hur vi tillsammans kan skapa bättre och mer långsiktiga förutsättningar för yrkesverksamma musiker och artister.

En viktig del av samtalen handlade om behovet av att skapa fler möjligheter för nya och oetablerade musiker att utvecklas och ta plats i musiklivet. Scener, mötesplatser och forum för erfarenhetsutbyte lyftes som avgörande för att bygga nätverk och skapa nya samarbeten. Personliga relationer betonades som särskilt värdefulla, både i Sverige och internationellt.

När det gäller internationell etablering lyftes vikten av att förstå den lokala musikscenen, bygga relevanta kontakter och ha en tydlig strategi för vilka marknader man vill nå och varför. Samarbeten med lokala artister framhölls som en värdefull väg till nya publikgrupper, nätverk och konstnärliga möten.

Ett återkommande tema var hur man bygger ett hållbart yrkesliv som musiker, både ekonomiskt, socialt och konstnärligt. Att ingå i meningsfulla sammanhang och omge sig med stöttande människor kan bidra till motivation och uthållighet, särskilt under perioder av ekonomisk osäkerhet. Samtidigt diskuterades de höga krav som ställs på dagens musiker, där förväntningar på ständig tillgänglighet, produktivitet och egen marknadsföring riskerar att ta utrymme från det konstnärliga arbetet. Sociala medier beskrevs som ett värdefullt verktyg för synlighet och nätverkande, men också som något som kräver tydliga gränser för att inte påverka kreativiteten och välmåendet negativt.

Vikten av att våga prioritera och tacka nej till uppdrag lyftes också. Alla möjligheter behöver inte tas till vara, och att värna sin tid och sitt konstnärskap kan skapa större utrymme för långsiktig utveckling. Kreativitet beskrevs som en process som går upp och ned, där även mindre lyckade försök, pauser och perioder av osäkerhet är naturliga delar av skapandet.

Frågan om ekonomisk trygghet och arbetsvillkor fick stort utrymme. Dagens trygghetssystem, bland annat reglerna kring sjukpenninggrundande inkomst (SGI), är inte alltid anpassade efter frilansande musikers varierande inkomster och arbetsförhållanden. Det kan exempelvis skapa svårigheter vid föräldraledighet och sjukdom. Även branschens ersättningsstrukturer diskuterades, där det fortfarande inte är självklart att musiker får betalt för repetitioner och resdagar.

I samtalet med Samuel Starck, musiker, producent och kapellmästare, lyftes just dessa arbetsvillkor och vikten av att synliggöra det arbete som sker utanför själva konserten. Han betonade också betydelsen av utbildning, nätverk och personliga relationer för att etablera sig som kapellmästare. Genom att delta i olika musikaliska sammanhang, bygga erfarenhet och hitta samarbetspartner som delar ens musikaliska ambitioner kan man successivt skapa en tydligare yrkesmässig riktning.

Maja Ivarsson, artist och låtskrivare i The Sounds, delade med sig av erfarenheter från sin långa karriär och beskrev framgång som en kombination av talang, förberedelse, slump och hårt arbete. Samtidigt betonade hon vikten av att inte låta publikens eller branschens förväntningar styra det egna konstnärskapet. Musiken behöver framför allt beröra känslomässigt och kännas meningsfull för den som skapar den. Hon beskrev också kreativitet som något som ofta växer fram genom disciplin och ihärdigt arbete. Ibland krävs många mindre lyckade låtar innan man hittar något riktigt bra, och det är viktigt att tillåta sig själv att misslyckas. Lika viktigt är att ibland kunna släppa kravet på att skapa och i stället hämta inspiration från livet utanför musiken. Maja reflekterade även över balansen mellan karriär och privatliv, och vikten av att inte ständigt jaga nästa turné eller framgång, utan också ge plats åt familj, vänskap och andra meningsfulla delar av livet.

Under samtalet om varumärkesbyggande, PR och storytelling diskuterades hur artister kan skapa större kännedom om sitt konstnärskap genom tydlig och genomtänkt kommunikation. I ett medielandskap där journalister och redaktioner dagligen får stora mängder förfrågningar behöver en pitch snabbt förmedla vad som gör artisten eller berättelsen relevant. Ett konkret råd var att använda tydliga ämnesrader och identifiera intressanta berättelser som sträcker sig bortom själva musiken. Vad vill man berätta, varför är det viktigt och för vem är det relevant? PR-arbete beskrevs som en långsiktig process där uthållighet, relationer och återkommande kontakt med medier är viktiga delar.

Sociala medier lyftes även som ett verktyg för att bygga ett personligt varumärke och skapa relationer med publiken. Zara Larsson nämndes som ett exempel på en artist som genom humor, personlighet och tydliga åsikter skapat ett igenkännbart uttryck. En viktig insikt var att framgångsrik kommunikation inte enbart handlar om att marknadsföra musik och konserter, utan också om att skapa förtroende, engagemang och en relation till sina följare.

Avslutningsvis diskuterades AI och musikbranschens framtid, med fokus på upphovsrätt, ersättning och musikers inflytande över den tekniska utvecklingen. AI kan på sikt bli ett användbart verktyg, men utvecklingen väcker samtidigt frågor om hur musik och inspelade framföranden används för att träna AI-modeller. Musikerförbundets påverkansarbete på EU-nivå lyftes, liksom behovet av tydligare regler och större inflytande för upphovspersoner och utövande musiker. En central fråga var hur branschen gemensamt kan säkerställa att de som skapar och framför musik också får del av det värde deras arbete genererar.

Sammantaget belyste Get Loud behovet av ett musikliv där konstnärlig utveckling, ekonomisk trygghet och personlig hållbarhet kan gå hand i hand. Samtalen tydliggjorde att en långsiktig musikkarriär inte enbart handlar om individuell drivkraft och hårt arbete, utan också om gemenskap, fungerande stödstrukturer och rättvisa arbetsvillkor. Att skapa utrymme för både kreativitet, återhämtning och nya generationers musiker är avgörande för ett levande och hållbart musikliv.

Bland paneldeltagarna fanns även vår kollega Sara Aldén, som medverkade i samtalet ”Nya marknader, nya möjligheter”. Läs mer om konferensens övriga medverkande här:

https://www.sami.se/sv/aktuellt/event-seminarier/get-loud

Den 14 oktober deltog Musikcentrum Väst på Export Music Swedens seminarium om den finska musikmarknaden i Stockholm. Under seminariet diskuterades möjligheter för svenska musiker och artister att etablera sig i Finland genom nätverk, samarbeten och gemensamma turnéer. Vi fick ta del av värdefulla insikter om den finska musikbranschen och konkreta tips på hur svenska artister kan nå ut till en ny publik.

Tips! Music Finland satsar under de kommande tre åren på att utveckla internationella samarbeten, bland annat genom gemensamma turnéer med finska och utländska artister. Organisationen söker aktivt nya samarbetspartners, vilket kan öppna spännande möjligheter för svenska musiker. Det finns även möjlighet att söka finansiering för nordiska samarbetsprojekt, exempelvis genom Nordisk kulturfond. Väl värt att undersöka!

Finland har en stark inhemsk musikmarknad där finskspråkig musik dominerar. Enligt panelen sjunger omkring 90 av landets 100 mest populära artister på finska. Intresset för inhemsk musik stärktes ytterligare under pandemin, och den finska publiken beskrevs som engagerad i att stötta sina egna artister. Landet har dessutom ett stort utbud av festivaler och konsertscener som skapar möjligheter för lokala musiker.

Finlands befolkning består till cirka 84,1 procent av finskspråkiga och 5,3 procent av svenskspråkiga, medan omkring 10,6 procent har andra modersmål. Svenska är särskilt utbrett längs väst- och sydkusten, bland annat i Österbotten, Åboland och Nyland, samt på Åland där svenska är det enda officiella språket. Dessa områden kan vara särskilt intressanta för svenska artister som vill etablera sig i Finland, eftersom det finns språkliga och kulturella kopplingar som kan underlätta kontakten med arrangörer och publik.

Den finska befolkningen har ett stort musikintresse och en hög digital musikkonsumtion. Enligt statistiken som presenterades under samtalet lyssnar 95 procent av finländarna på musik via digitala plattformar, med en genomsnittlig streamingtid på 3,5 timmar per dag. YouTube används av 78 procent och Spotify av 60 procent. Däremot är betalningsviljan för streamingtjänster något lägre än i övriga Norden: 59 procent av de finska Spotifyanvändarna har ett betalabonnemang, jämfört med 71 procent i Sverige. Även radio har en stark ställning, och under 2024 lyssnade 85 procent av finländarna på radio varje vecka.

För svenska artister beskrevs Finland som en relativt tillgänglig marknad, där det finns ett intresse för samarbeten med svenska musiker, låtskrivare och producenter. En viktig rekommendation var att hitta rätt personer inom sin egen genre och musikaliska nisch. Genom att bygga relationer med lokala branschaktörer och bli en del av relevanta musikaliska sammanhang ökar möjligheterna till spelningar och långsiktiga samarbeten. Att ha en lokal samarbetspartner lyftes som särskilt värdefullt för att komma in på den finska marknaden.

Även kulturella skillnader i publikkontakten diskuterades. Den finska publiken kan ibland upplevas som mer återhållsam än den svenska, särskilt bland äldre generationer. Det behöver dock inte betyda att publiken är mindre engagerad. Ett råd var att som artist våga ge mycket energi från scenen, även när responsen inte är lika tydlig.

Den finska uttagningen till Eurovision, Uuden Musiikin Kilpailu (UMK), lyftes också som en intressant möjlighet för låtskrivare och artister. Bidragen får ofta stor medial uppmärksamhet och radiospelningar i Finland, även när de inte vinner tävlingen.

Samtalet berörde dessutom den växande betydelsen av musikteknik och nordiska initiativ som samlar musik- och teknikbranschen genom konferenser, evenemang och internationella nätverk.

Sammanfattningsvis framstod Finland som en intressant marknad för svenska musiker och artister, särskilt genom samarbeten med lokala aktörer. De viktigaste råden var att bygga personliga relationer, hitta rätt musikaliska sammanhang och undersöka möjligheterna till gemensamma turnéer och nordisk projektfinansiering. De svenskspråkiga regionerna kan dessutom vara en naturlig ingång för svenska artister som vill börja bygga en publik och ett professionellt nätverk i Finland.

/Terese Lien Ivarsson, Musikcentrum Väst

MCV fick idag chansen att gå Sensus inbjudan till Relationsdagarna – ett fördjupande samtal om demokrati, tillit, delaktighet och gemenskap! Inledningen till samtalet löd: ”Och nu då?” – vad gör vi efter valet, oavsett valutgång?” Ett utforskande av kulturens, civilsamhällets och folkbildningens roll i demokratin, och hur vi kan fortsätta samverka framåt.

Temat samlade till ett panelsamtal med tre inbjudna gäster under ledning av konferencier, DJ och kulturkonsult Vanessa Ansah-Pewudie. Vanessa arbetar även som verksamhetschef för Navet, en ideell förening och ‘centrum för invånarmakt’, i Bergsjön. I panelen satt Masoud Vatankhah, Hanna Hallin och Mats Jönsson. Masoud har rötter inom aktivism för asylrätt och antirasistiskt arbete, Hanna är domänchef för verksamhet och relationer på Sensus – och Mats har hela sitt liv varit verksam som punkare och folkbildare.

Samtalet kretsade kring personliga kopplingar till kulturens och civilsamhällets värde, där vi fick höra tankar om kraften av ideella ansträngningar, hur kulturen i offentligheten kan skapa större gemenskap, samt hur demokrati skapas genom samtal, samarbete och samspel. Under frågan om hur det känns efter valet i Sverige tog paneldeltagarna upp intressanta vinklar och resonemang kring att kultur inte ska behöva löna sig – det ska få kosta, att det fortsatt är ett stort fokus på det som snarare skiljer oss åt och sår split än att olikheter kan få samexistera. Denna samexistens är något som folkbildningen hjälper till att skapa fina förutsättningar för i vårt samhälle. Vi behöver ta vara på människors faktiska vilja att mötas och samverka, sa en av deltagarna. Samtalet berörde även upplevelsen av en ‘kontrollpanik’ i de svenska bidragssystemen, och känslan av att systemet är uppbyggt på misstro istället för stöttning.

Vi fick även höra resonemang kring civilsamhället som en viktig ‘mellanrumsaktör’ mellan aktörer som t.ex. kommun och privatpersoner, och om det anmärkningsvärda i att kommunala initiativ kan tendera att ‘knuffa ut’ civilsamhällets egna redan upparbetade strukturer. Samtalet kretsade vidare kring mötesplatsens värde och vikt för att kunna samlas; även oväntade saker som kan uppstå när man kan komma att behöva skapa mötesplatsen själv. Vi fick ta del av spännande berättelser om punkens framtåg på 70-talet (och inte minst dess varaktighet framåt), varvat med det politiska engagemanget som visades under EU-toppmötet och kravallerna i början av 2000-talet.

I ett avslutande rundabordssamtal fick vi som lyssnare reflektera över panelsamtalet och ställa egna frågor. Vi tackar för en fin och viktig stund där vi som organisationer, initiativ och föreningar fick träffas på en och samma plats – något som är av stort värde för gemenskap och fortsatta diskussioner, och det ser vi gärna mer av!

/Annelie, för MCV

Den 8 oktober samlades vi inom Göteborgs kulturnätverk på HDK-Valand för en nätverksträff med fokus på representation och inkludering i Göteborgs kulturliv. Vi på MCV tog tillfället i akt att göra en soft launch av vårt nya projekt Rättvis Resonans som fokuserar just på det aktuella temat med inkludering och mångfald i fokus där många i rummet kan vara värdefulla nyckelpersoner att ha med i projektet… Mer om info projektet Rättvis Resonans kommer framöver!

Under träffen diskuterade vi i smågrupper många olika frågor och fokade mycket kring tankar om vem som faktiskt tillhör och tillgår Göteborgs kulturliv. Vi fick även jobba med frågeställningar om hur kan vi skapa bättre förutsättningar för representation och inkludering.

Träffen gav många fina samtal, erfarenhetsutbyte och nya perspektiv på hur vi tillsammans kan bidra till ett mer inkluderande och brett representerat kulturliv i Göteborg, något som alltid måste omformas och jobbas med på nytt, återuppfinnas och uppösas. Och sedan börja om från början.

Stort tack att vi fick delta och tack till alla som deltog och till Göteborgs kulturnätverk för att ni skapar denna fina plats för möten, samtal och möjlighet för samverkan mellan kulturens olika aktörer utanför de berömda stuprören!

/ Sara på MCV

Kulturförvaltningen genomför nu en undersökning för att få en samlad bild av det fria kulturlivets förutsättningar. Frågorna handlar bland annat om kostnader, finansiering samt uttrycks- och yttrandefrihet. Undersökningen bygger på kulturaktörernas egna uppgifter och ska ge bättre möjligheter att följa utvecklingen över tid och jämföra villkoren i Göteborg med andra städer. Resultatet ska användas för fortsatt dialog med kulturlivet, politiken och andra samverkansaktörer.

Du som är verksam inom det fria kulturlivet i Göteborg, delta gärna i undersökningen!

Sista svarsdag är 20 oktober — svara här!

Nu är artistansökan öppen till Tallinn Music Week 2027 i Tallinn, Estland. Festivalen välkomnar artister inom alla genrer och erbjuder möjligheter att nå internationella musikbranschkontakter.

Observera att festivalen inte står för internationella resekostnader eller artistgage. Ansök här!

Viktiga datum:

Sista ansökningsdag: 26 oktober 2026 kl. 23.59 (EET)

Festival: 8–10 april 2027

Konferens: 9–10 april 2027

Stadsfestival: 8–11 april 2027

MCV vill tipsa om att det den 22 – 27 september är dags för Göteborg Art Sounds Festival – en internationell festival för experimentell musik och ljudkonst. Festivalen samlar några av världens mest nyskapande tonsättare, musiker och ljudkonstnärer – och en världspremiär!