Nyheter

MCV rapporterar: Europeisk enkät visar skrämmande siffror

MCV deltog i dag på seminariet Jazz musicians all over Europe unite! på Jazzahead, där resultaten av en ny stor undersökning presenterades.

När scenerna är stängda – klubbar, konserthus och festivaler – har jazzaktörerna drabbats särskilt hårt:
1) Arbetsförhållandena för utövarna är mycket sköra ofta helt utan anställningsformer i botten, vilket gör skyddsnäten mycket svaga.
2) Musikerna är överlag beroende av att arbeta internationellt, vilket har varit omöjligt under pandemin.
3) Dessutom är det överlag relativt låga nivåer på kulturstöd till arrangörerna.

Trots att många länders regeringar har skjutit till krisstöd är många musiker fortfarande väldigt hårt drabbade.

Ett europeiskt samarbete mellan fjorton jazzmusikersamlande organisationer (däribland Föreningen Sveriges Jazzmusiker och Svensk Jazz) tog form i maj 2020. Efter månatliga möten gjordes i december förra året gemensam sak – en europeisk enkät genomfördes och det var resultat och analys av denna undersökning som stod i fokus på dagens seminarium.

De som presenterade enkäten var Urs Johnen från tyska Jazzunion, Fleurine Mehldau från BIM, Nederländernas jazzorganisation och Pedro Cravinho från portugisiska jazznätverket (som syns i bilden ovan).

Enkäten i snabba (skrämmande) siffror:
1500 musiker från 23 länder har svarat.
80 % av de svarande är män.
73 % är musiker som spelar live, 24 % är också lärare.
72 % är frilansare, 16 % anställda (av t.ex. storband eller radioorkestrar).
82 % är heltidsmusiker, 12 % deltidsmusiker.
91 % har haft färre än 20 gig under året 2020, de flesta bara några stycken.
53 % förutsätter att de kommer att sluta vara professionella musiker och byta jobb efter pandemin.
Bara 38 % tror att de kommer fortsätta med sin profession som musiker.

(Så fort vi hittar en länk till undersökningen, publicerar vi den här!)

Inbjuden till seminariet var Barbara Gessler, chef för EU:s kulturprogram Kreativa Europa, EU-kommissionen.

Gessler berättade att ett nytt program, som kommer att vara riktat mot att stödja musiksektorn, lanseras inom en månad (något som kommer ta vid efter programmet Music Moves Europe).

Gessler uttryckte att det är bra och från EU:s sida uppskattat att jazzmusikerna organiserar sig europeiskt. Ännu viktigare är dock att kunna prata med en röst för hela musiklivet, enligt Gessler. Hon säger att både kommissionen och parlamentet är mycket medvetna om att musiksektorn är extra hårt drabbat under pandemin.

Deltog gjorde också Franz Romeo, vice ordförande för kultur- och utbildningskommittén i EU-parlamentet, tillika musiker.

Han menar att enkäten visar att pandemin drabbat musiksektorn enormt och att läget närmast kan beskrivas som en katastrof.

Organisationsföreträdarna framförde till EU att det är fantastiskt med dessa stora krisstöd från både nationer och EU, men att enkäten tydligt visar att det är relativt lite stöd som når de mest utsatta: frilansarna.

Hur kan EU stödja musikerna och hjälpa till att förbättra villkoren?

Romeo påminde om de direkta medel som ändå finns till musiksektorn (Music Moves Europe) men konstaterade att de stora medlen går till ländernas egna institutioner och myndigheter som är betydligt närmare utövarna.

Gessler erinrade om att EU i dag ger stöd till nätverk, som t.ex. Europe Jazz Network och vikten av att samla sig brett. Hon hänvisade också till FIA, den europeiska organisationen för musikerförbund.

Avslutningsvis uppmanade seminariehållarna alla musiker att gå med i och engagera sig i sin jazzorganisation.

MCV rapporterar: Hur tänker och planerar arrangörerna just nu?

En ögonblicksblick från det digitala seminariet. Annamaija Saarela från Livelab Tampere, Finland

Här kommer en snabb rapport från seminariet What promoters want for now? på digitala mässan Jazzahead.

Hur har arrangörerna det just nu? Hur tänker de och planerar för framtiden? Och hur vill de att musiker ska kontakta dem just nu?

Fyra bokare på fyra klubbar i fyra olika länder delade med sig av läget just nu:

Martyna van Nieuwland, Katowice City of Gardens, Polen
Har bestämt sig för att sprida ut festivalen under hela året i år, så att den någon gång under året kommer att kunna öppnas upp för levande publik.

Frank van Berkel, Bimhuis, Amsterdam
Mer TV-studio än konsertplats nu för tiden. Tråkigt, men klubben kan åtminstone hjälpa lokala musiker under denna svåra tid. Känns viktigt att ta pauser från skärmen.

Thomas Wingren, Fasching, Stockholm
Har inget hopp om att öppna på denna sidan sommaren. Planerar för öppning i september.
Strömmar konserter två gånger i veckan. Streamingtekniken har förbättrats mycket under året och kanske kan användas även efter pandemin. Musiker reser till klubben för att spela – men bara inom landets gränser.

Thomas bokar också just nu som om det blir en vanlig Stockholm Jazz Festival i oktober. Hösten på klubben är i stort sett fullbokad.

Annamaija Saarela, Livelab Tampere, Finland
Hoppfullt läge när det gäller smittläget i Finland. Hoppas kunna starta upp ordentligt igen till hösten.

Det är mycket bokat, då saker har flyttats fram, så nya bokningar gäller just nu framför allt 2022.


Ingen av klubbarna/festivalerna – förutom Livelab Tampere – har biljettsystem kopplade till streamade konserter. Däremot betalas musikerna. Inför sommaren planerar flera av dem för hybridkonserter som äger rum utomhus och livesänds samtidigt – ett upplägg som säkert är här för att stanna.

Bimhuis och Fasching sköter själva sina streamade konserter via Youtube respektive Facebook. De samarbetar också med andra klubbar och festivaler när det gäller inspelade konserter, inte livesändningar.

Livelab har däremot ett biljettsystem på en egen plattform. Klubben ägs för övrigt av Musikerförbundet i Finland. De flesta konserter på Livelab har varit hybrider, då smittläget i Finland har varit bra i perioder.

I Finland finns flera plattformar med betalsystem som används av klubbar och andra konsertställen. Nu börjar folk vänja sig vid biljettsystem. Biljetterna kostar 9,99 euro.

Annamaija hoppas att fler arrangörer ska bli modiga och införa biljettsystem framöver. Det hoppas även vi på MCV. Låt oss lära av Finland!

Alla säger att det är väldigt stressiga tider och alldeles för mycket skärmtid. Arrangörerna ber musiker och bokare att ha tålamod och vara flexibla. Det behöver alla vara nu, även arrangörerna själva. Konserter har behövt flyttas eller ställas in med kort varsel under mer än ett år nu.

Avslutningsvis uttryckte hela panelen förstås sin otroligt starka längtan till när livemusiken är tillbaka!

MCV rapporterar: Kulturrådets krisstöd påverkar Skatteverkets omställningsstöd

Möjligheten att beviljas Skatteverkets omställningsstöd påverkas av om ditt företag fått krisstöd av Kulturrådet. OBS! Detta gäller INTE Boverkets omsättningstöd som bara enskilda firmor kan söka.

Kulturrådet bjöd i eftermiddags in kulturorganisationer till ett informationsmöte. Skatteverket har nu slagit fast vilka regler som gäller för omställningsstödet (för företag), som har deadline nu på fredag (OBS! Detta gäller alltså inte Boverkets omsättningsstöd för enskilda firmor som också har deadline nu på fredag). Om du fått Kulturrådets krisstöd för särskilda behov, så påverkar det möjligheten att få omställningsstöd. På två sätt.

För det första: Om din verksamhet har möjlighet att få stöd från Kulturrådet, så räknas det som ett ”primärt stöd”. Det gör att du behöver ha sökt detta stöd för att ens kunna beviljas stöd från Skatteverkets omställningsstöd, som räknas som ett ”sekundärt stöd”.

För det andra: De som sökt och beviljats stöd från Kulturrådet för verksamhetens fasta kostnader – hur lite eller mycket det än är – kan inte få omställningsstöd.

Detta gäller främst Kulturrådets stöd för särskilda behov (för projekt eller verksamhet). Stöd för inställda och uppskjutna evenemang krockar inte på samma sätt, då detta inte gäller fasta kostnader utan intäktsbortfall. Fast möjligtvis att ev upptagna merkostnader (som hyra) kan påverka.

Kulturrådet uppmanar trots detta de aktörer som lever upp till kriterierna för omställningsstöd att söka detta senast nu på fredag.

Tycker du också att detta är krångligt att förstå…? Kulturrådet bjuder lyckligtvis i morgon, tisdag 27 april, in till ett webbinarium tillsammans med Skatteverket.
Se det inspelade webbinariet här!

Hur samspelar Kulturrådets krisstöd med Skatteverkets omställningsstöd?
Medarbetare från Kulturrådet och Skatteverket ger aktuell information om stöden. Det finns möjlighet att ställa frågor mot slutet. Webbinariet spelas in och publiceras på vår webbplats efter klippning och textning.

Hoppfullt seminarium hos Folk Alliance

Going Public: Putting Together a Promotion Plan that Works

Folk Alliance International samlade ihop en panel med globalt fokus, gedigen branschkunskap och erfarenhet. Ett inspirerande och hoppfullt seminarium där alla var eniga: Start with the Art!
Börja med konsten med andra ord – uttrycket, arrangemanget, texten, varje ord och ton är viktigt. Vrid och vänd, bolla med kollegor och vänner! Hur gör andra artister som lyckas med att få medial uppmärksamhet? Ett tips är att följa dom, prenumerera på deras utskick och sidor på sociala medier följ dom på Spotify, då kanske dom börjar följa dig. Låt dig inspireras av andra!
Vidare pratades det om karriärplan och att bygga ett team runt verksamheten, om mediekommunikation och budgetfördelning.
Här kan du se samtliga Folk Alliance seminarier och ovan nämnda går att se i sin helhet här: https://www.youtube.com/watch?v=O9B5DaWL1a8

Håll utkik efter Folk Alliances seminarier och prenumerera på deras nyhetsbrev om du vill veta mer och delta i kommande webbinarier!

Live Music from Sweden – ansök med konsertfilm nu!

Nu startar vi den nationella satsningen Live Music from Sweden och behöver era konsertfilmer för att kunna skapa en digital showcasekanal för högaktuell svensk livemusik.
Genom den nya konsertkanalen Live Music from Sweden når vi med gemensamma krafter relevanta bokare, internationellt och nationellt, med konserter i showcaseformat, max 15 minuter långa.
 
Ansökan för professionella svenska artisters och musikgruppers aktuella konsertfilmer har nu öppnat! Ansökan kan göras av artister och musiker själva, bolag eller organisationer. Urval kommer att ske löpande under året så vänta inte med att lämna in dina förslag!
 
Bakom satsningen Live Music from Sweden står Musikcentrum, Export Music Sweden och Förvaltningen för Kulturutveckling VGR. Och fler samarbetsparter är på väg in.

Jazzahead i digital form – ska du åka?

Den 29 april–2 maj går den största internationella jazzmässan, Jazzahead, av stapeln.
Tänker du åka dit?
Tänk på att:
I dag, 16 april, är det sista chansen att ansöka om ett fritt deltagarpass hos Export Music Sweden!
Meddela oss att du ska dit!
Uppdatera artistsidor och länkar!
Mässan inte kommer att bli vad den brukar vara – färre delegater och digitalt program!
Läsa på om nyckelpersoner som ska dit!
Kolla in programmet och bestäm vad du ska delta i!

I dag, 16 april, är det sista chansen att ansöka om ett fritt deltagarpass hos Export Music Sweden. Men man kan också betala själv och registrera sig själv via mässans egen hemsida fram till dess att den startar.
I normala fall äger Jazzahead rum i tyska Bremen men nu kommer mässan att hållas i digital form. Vad innebär det? Är det någon idé att delta?Musikcentrum Riks internationella koordinator, Ragnar Berthling – som också är verksamhetsledare för Musikcentrum Öst, svarar:

Varför ska man åka till Jazzahead?

– Jazzahead är den internationellt största mötesplatsen för jazzmusik. Men IRL-deltagande kräver en rätt omfattande insats. Jag börjar boka möten ett par månader i förväg och håller en kontinuerlig kontakt med nyckelpersoner på årsbasis.
– För att en frilansande musiker ordentligt ska kunna utnyttja sin tid där krävs mycket förberedelser. Det handlar om att definiera sina lång- och kortsiktiga mål. Jag har tidigare haft en frivillig onlineworkshop för alla musikcentrummedlemmar som vill och ska vara på plats där jag går igenom det praktiska. Eventuellt kommer jag att ha en liknande i år för den digitala. Problemet är att organisationen av Jazzahead är ganska lös i kanten just nu så det måste klarna lite mer men alla som är registrerade och medlemmar i något musikcentrum kommer att bli kontaktade före mässan och jag kommer att stötta på det sätt jag kan.
– Utöver förarbetet och arbetet på plats behöver man lägga ytterligare tid på efterarbete när mässan är över.

Varför ska man ”åka dit” i år när mässan är digital?

– Jag har deltagit i ett femtontal internationella musikmässor under pandemin och kvaliteten har verkligen varierat. WOMEX, som är världsmusikversionen av Jazzahead, var till exempel tämligen oorganiserad och ägde rum på en dålig plattform – men blev ett tillfälle att hålla igång nätverket och jag hade en rad zoom-möten utanför plattformen.
– Nu är det ett helt annat läge eftersom livescenerna med största sannolikhet kommer att börja öppna upp i höst och jag ska försöka få till så mycket möten, matchmaking (jag hoppas att Export Music Swedens matchmaking blir av) och annan uppdatering av mina egna kontakter och kunskap som möjligt.

– OM det finns möjlighet till mer konkreta diskussioner om livegig så ser jag fram emot det. Jag har alltså stora förhoppningar på att få mycket gjort under mässan. Just nu är det drygt 500 delegater registrerade, varav ett åttiotal musiker och lika många agenter, men bara ett fyrtiotal ”presenters” – festivaler, klubbar etcetera. så Det är alltså nu en klar övervikt för säljare och betydligt färre köpare. Jag tror i och för sig att det kommer att hända mycket innan mässan börjar – men man ska vara beredd på att det inte kommer att vara ens i närheten av en normal mässa. 2019 var det 3400 delegater.

– Jag tycker att det är självklart att alla med internationella ambitioner skall söka  ExMS-stödet och om du blir uttagen – se till att du är ledig de dagarna! Kolla in så mycket seminarier och showcasespelningar du kan, läs på och boka möten! Och som inför alla mässor ska du förbereda ditt digitala material, tänka på din hisspitch när du bokar möten och se till att du kan få det du vill ha sagt på max 5 minuter.
– Du som har varit där förut bör tänka igenom hur du vill överföra det arbetet till digital form och jag rekommenderar att du utnyttjar den lite mindre mängden deltagare till att försöka läsa på kring nyckelpersoner. Min erfarenhet är att det är de viktigaste som också åker på digitala mässor.

Hur kan man dra nytta av att man är medlem i Musikcentrum om man åker dit?

– IRL handlar det om att jag samordnar förmedlingsarbetet för de tre föreningarna och stöttar alla medlemmar. Nu kommer jag att höra av mig till alla registrerade och erbjuda någon form av kick-off-snack med råd och trix. Men i år har Musikcentrum Riks gett möjlighet till alla föreningar att ha en representant där – så det finns också möjlighet att få stöd av sin regionala förening. Jag kommer att stötta alla på plats men känner självklart MCÖ-artisterna bättre och kan ge en mer personlig stöttning där. Eventuellt kommer jag att kunna ha ett ”morgonmöte” torsdag och fredag för den som vill.
– Oavsett om ni tar kostnaden själv eller söker stöd av ExMS – se till att ni registrerar er så snart som möjligt! Om det blir ett kort inför-mässan-möte på zoom kommer det att ske tidigt samma vecka som Jazzahead börjar.

– Sen är det alltid viktigt att se den kollektiva bilden. Vilken nytta har hela vårt nätverk av att Musikcentrum jobbar internationellt? Varje gång en representant för Musikcentrum deltar i ett internationellt sammanhang, en panel eller en mässa, öppnas ett nytt fönster till det svenska musiklivet. Som helhet kommer detta arbete, som alla medlemmar är med och stöttar genom sitt medlemskap, att göra att vi är betydligt mer redo när hjulen börjar snurra igen. Alla insatser som görs bygger på att medlemmar kommer med inspel, berättar om saker som händer, informerar oss om vilka prioriteringar ni vill göra, när ni planerar internationella satsningar, när ni släpper ny musik, när ni har nya samarbeten. Om vi får den typen av information och idéer kan vi ta med dem i våra möten med det internationella musiklivet.

Utbildning och pandemi på innehållsrikt riksting

MCV:s Lasse Franck var på (digital) plats när det hölls Riksting för västerländsk konstmusik den 23 mars. Det var en mycket innehållsrik förmiddag vars kulturpolitiska ingredienser hade hög relevans för samtliga musikaliska genrer – inte bara för konstmusiken. En av dessa ingredienser var Musikcentrums enkätundersökning.

Susanne Rydén, preses i Kungl. Musikaliska Akademien och VD för Musik i Syd, inledde med att berätta om satsningen Sjungande barn. Hon förklarade Skolverket oförmöget att betrakta estetiska ämnen som kunskapsområden – estetiska ämnen ger inte längre meritpoäng på gymnasienivå och nu föreslås att elevens val ska plockas bort från grundskolans läroplan. Dessutom utnyttjas inte musikens positiva påverkan inom andra ämnen trots att forskning tydligt visar att den gynnar hjärnans utveckling och lärande.
– Hur många undersökningar om den klassiska musikens positiva påverkan för studiero och koncentration ska behöva presenteras innan vi litar på resultatet? Ska vi inte ta signalerna på allvar när lärosäten som t ex Handelshögskolan i Stockholm initierar kurser inom estetiska områden för att främja kreativiteten – just för att studenterna inte rustats med detta i sin tidigare skolgång, frågade Rydén.

Forskning och rektorer kan främja musikundervisningen
I den efterföljande diskussionen tryckte moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin på att musiklektionerna är få i jämförelse med andra ämnens och på att vi i Sverige har färre lektioner än i exempelvis Danmark. Hon menar också att det finns alla möjligheter att skapa goda förutsättningar för musikundervisning även om elevens val skulle försvinna och att det i hög grad är upp till varje skolas ledning och rektor.
Utbildningsutskottets socialdemokratiska ordförande Gunilla Svanstorp konstaterade att många musiklärare är oroliga för sina tjänster och tycker att politikerna lyssnar för lite på forskningen.
Axén Olin och Svanstorp enades om att forskningsresultat och goda exempel behöver synliggöras och spridas innan Rydén avslutade med förhoppningen att en betydande del av landets rektorer är med nästa gång saken diskuteras.

Kulturjournalisten, musikern och musikläraren Sofia Lilly Jönsson läste sitt skrivna och mycket uppskattade anförande Du är sången. Om sången som beredskap.

Kan den levande blåsmusiken leva?
Noomi Hedlund
höll ett anförande om blåsmusikens framtid som inleddes med en tillbakablick där hon konstaterade att den varit hotad länge, att varningssignaler och larmrapporter har uppmärksammats, men att den negativa utvecklingen ändå tycks fortsätta. För 50 år sedan fanns mer än 30 professionella blåsensembler – i dag finns bara nio.
– Om inget görs nu riskerar vi att gå ett allt tystare, gråare och mer och mer digitalt samhälle till mötes där somliga blåsinstrument bara finns kvar i arkiv från en svunnen tid, sade Noomi, vars anförande går att läsa i sin helhet här.

Musiklivet efter pandemin
Svensk Scenkonsts VD Mikael Brännvall pratade om livet efter pandemin och uttryckte optimism när det gäller publikens återkomst till scenerna. Han tror inte att det finns någon risk att det av pandemin framtvingade konsumtionsbeteendet – där vi upplever det mesta via skärmar – består. Däremot uttryckte han oro när det gäller utövarna och tog upp Musikcentrums enkätundersökning som visar att var tredje musiker överväger att lämna yrket. Att barn och unga nu har missat ett halvt skolstadiums möten med kultur bekymrade honom också.
Brännvall konstaterade vidare att det talas mycket om vad musiken och musiklivet nu behöver få av staten och menade att det är lika viktigt att vända på det hela och ställa sig frågan vad musiken kan ge samhället när det ska återhämta sig.

Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Per Lodenius (C), Aron Emilsson (SD), Roland Utbult (KD) och Pernilla Stålhammar (MP) samlades hos moderator Noomi Hedlund medan Lawen Redar (S) och Viktor Wärnick (M) deltog via länk.

Eniga kulturpolitiker självkritiska
De kulturpolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier deltog därefter i ett panelsamtal, föredömligt modererat av Noomi Hedlund. Kulturutskottets ledamöter uppvisar en stor enighet över partigränserna och verkar överens om att den nuvarande situationen har blixtbelyst brister i socialförsäkringssystemet som måste åtgärdas och skapat nytt tryck på att det ska fungera också för kombinatörer. Liksom om att de måste göra mer för att öka tryggheten för fria aktörer – exempelvis genom satsningar på centrumbildningarna och kulturallianserna.
Lawen Redar (S) konstaterade att stipendier inte är sjukpenninggrundande. Men det borde de kanske vara?

Christer Nylander (L) menade att återstartsutredningen måste vara offensiv och följas upp ordentligt. Viktor Wärnick (M) passade på att nämna det förslag om en 70-procentig kostnadstäckning för inställda evenemang som hans parti väckt och som veckan efter rikstinget presenterades av regeringen.
Alla oroades också av att det är färre som söker musikhögskolornas utbildningar.
– Det är inte en kultur- eller utbildningspolitisk fråga – det är en samhällsfråga, sade Nylander som också hävdade att digitaliseringen visserligen är nödvändig men inte lösningen på särskilt mycket eller framtiden för svensk kultur.
Samtidigt som politikerna nu inser att de behöver förbättra stöd- och trygghetssystem, och anpassa dem efter kulturarbetares förutsättningar, menar de att kulturlivet självt också har lärdomar att dra – exempelvis om hur man kontrakterar varandra.

Riksting för västerländsk konstmusik arrangeras av Kungl. Musikhögskolan i samverkan med Kungl. Musikaliska Akademien och Svensk Scenkonst.