MCV:s Lasse Franck var på (digital) plats när det hölls Riksting för västerländsk konstmusik den 23 mars. Det var en mycket innehållsrik förmiddag vars kulturpolitiska ingredienser hade hög relevans för samtliga musikaliska genrer – inte bara för konstmusiken. En av dessa ingredienser var Musikcentrums enkätundersökning.

Susanne Rydén, preses i Kungl. Musikaliska Akademien och VD för Musik i Syd, inledde med att berätta om satsningen Sjungande barn. Hon förklarade Skolverket oförmöget att betrakta estetiska ämnen som kunskapsområden – estetiska ämnen ger inte längre meritpoäng på gymnasienivå och nu föreslås att elevens val ska plockas bort från grundskolans läroplan. Dessutom utnyttjas inte musikens positiva påverkan inom andra ämnen trots att forskning tydligt visar att den gynnar hjärnans utveckling och lärande.
– Hur många undersökningar om den klassiska musikens positiva påverkan för studiero och koncentration ska behöva presenteras innan vi litar på resultatet? Ska vi inte ta signalerna på allvar när lärosäten som t ex Handelshögskolan i Stockholm initierar kurser inom estetiska områden för att främja kreativiteten – just för att studenterna inte rustats med detta i sin tidigare skolgång, frågade Rydén.

Forskning och rektorer kan främja musikundervisningen
I den efterföljande diskussionen tryckte moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin på att musiklektionerna är få i jämförelse med andra ämnens och på att vi i Sverige har färre lektioner än i exempelvis Danmark. Hon menar också att det finns alla möjligheter att skapa goda förutsättningar för musikundervisning även om elevens val skulle försvinna och att det i hög grad är upp till varje skolas ledning och rektor.
Utbildningsutskottets socialdemokratiska ordförande Gunilla Svanstorp konstaterade att många musiklärare är oroliga för sina tjänster och tycker att politikerna lyssnar för lite på forskningen.
Axén Olin och Svanstorp enades om att forskningsresultat och goda exempel behöver synliggöras och spridas innan Rydén avslutade med förhoppningen att en betydande del av landets rektorer är med nästa gång saken diskuteras.

Kulturjournalisten, musikern och musikläraren Sofia Lilly Jönsson läste sitt skrivna och mycket uppskattade anförande Du är sången. Om sången som beredskap.

Kan den levande blåsmusiken leva?
Noomi Hedlund höll ett anförande om blåsmusikens framtid som inleddes med en tillbakablick där hon konstaterade att den varit hotad länge, att varningssignaler och larmrapporter har uppmärksammats, men att den negativa utvecklingen ändå tycks fortsätta. För 50 år sedan fanns mer än 30 professionella blåsensembler – i dag finns bara nio.
– Om inget görs nu riskerar vi att gå ett allt tystare, gråare och mer och mer digitalt samhälle till mötes där somliga blåsinstrument bara finns kvar i arkiv från en svunnen tid, sade Noomi, vars anförande går att läsa i sin helhet här.

Musiklivet efter pandemin
Svensk Scenkonsts VD Mikael Brännvall pratade om livet efter pandemin och uttryckte optimism när det gäller publikens återkomst till scenerna. Han tror inte att det finns någon risk att det av pandemin framtvingade konsumtionsbeteendet – där vi upplever det mesta via skärmar – består. Däremot uttryckte han oro när det gäller utövarna och tog upp Musikcentrums enkätundersökning som visar att var tredje musiker överväger att lämna yrket. Att barn och unga nu har missat ett halvt skolstadiums möten med kultur bekymrade honom också.
Brännvall konstaterade vidare att det talas mycket om vad musiken och musiklivet nu behöver få av staten och menade att det är lika viktigt att vända på det hela och ställa sig frågan vad musiken kan ge samhället när det ska återhämta sig.

Eniga kulturpolitiker självkritiska
De kulturpolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier deltog därefter i ett panelsamtal, föredömligt modererat av Noomi Hedlund. Kulturutskottets ledamöter uppvisar en stor enighet över partigränserna och verkar överens om att den nuvarande situationen har blixtbelyst brister i socialförsäkringssystemet som måste åtgärdas och skapat nytt tryck på att det ska fungera också för kombinatörer. Liksom om att de måste göra mer för att öka tryggheten för fria aktörer – exempelvis genom satsningar på centrumbildningarna och kulturallianserna.
Lawen Redar (S) konstaterade att stipendier inte är sjukpenninggrundande. Men det borde de kanske vara?

Christer Nylander (L) menade att återstartsutredningen måste vara offensiv och följas upp ordentligt. Viktor Wärnick (M) passade på att nämna det förslag om en 70-procentig kostnadstäckning för inställda evenemang som hans parti väckt och som veckan efter rikstinget presenterades av regeringen.
Alla oroades också av att det är färre som söker musikhögskolornas utbildningar.
– Det är inte en kultur- eller utbildningspolitisk fråga – det är en samhällsfråga, sade Nylander som också hävdade att digitaliseringen visserligen är nödvändig men inte lösningen på särskilt mycket eller framtiden för svensk kultur.
Samtidigt som politikerna nu inser att de behöver förbättra stöd- och trygghetssystem, och anpassa dem efter kulturarbetares förutsättningar, menar de att kulturlivet självt också har lärdomar att dra – exempelvis om hur man kontrakterar varandra.

Riksting för västerländsk konstmusik arrangeras av Kungl. Musikhögskolan i samverkan med Kungl. Musikaliska Akademien och Svensk Scenkonst.