“MCV Ă€r glada att Ă„terigen kunna vara pĂ„ plats under andra upplagan av klimatkonferensen Greentopia under Way Out West 2023! För MCV Ă€r det av högsta vĂ€rde att delta i debatten kring hur bl.a. arrangörskap och kulturevenemang kan göras Ă€nnu mer klimatsmarta. Temat för Ă„rets klimatmöte Ă€r ”Evenemang som förĂ€ndrande kraft”, och vi ser fram emot att ta del av framtidsspaningar kring miljö och kulturliv frĂ„n ledande forskare, aktivister och arrangörer.”

SÄ skrev MCV inför Ärets stora kulturklimattrÀff under musikfestivalen Way Out West 2023! I Är intog klimatkonferensen Greentopia Auktionsverkets Kulturarena pÄ Tredje LÄnggatan i Göteborg. AlltsÄ höll den inte till pÄ festivalomrÄdet som föregÄende Är; nÄgot som var bra för koncentrationen och fokuset som behövs för att avhandla tunga Àmnen kring hÄllbarhet, klimatpÄverkan och aktioner för en bÀttre vÀrld. I en vÀlfylld sal pÄ torsdagen efter lunch startade konferensen igÄng, med ett gÀng viktiga Àmnen pÄ agendan.

I öppningstalet av bl.a. moderatorerna Isabelle McAllister och Andreas Magnusson togs det fasta pĂ„ kulturens unika maktposition och förmĂ„ga att pĂ„verka. Ja, egentligen sjĂ€lva syftet med Ă„rets tema för konferensen — “Evenemang som förĂ€ndrar”.

___________


KLIMATET — Vad Ă€r vĂ€gen framĂ„t dĂ€r alla Ă€r med?

I det första panelsamtalet “Vad Ă€r vĂ€gen framĂ„t dĂ€r alla Ă€r med?” fick vi möta Marcus Lundstedt frĂ„n Stockholm Resilience Centre som började med att lyfta Sveriges mĂ„l om nollutslĂ€pp till Ă„r 2045. Med i samtalet fanns ocksĂ„ Elleonora Ali Uddman, aktivist i Fridays For Future och Climate Live Sweden, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ funktionsrĂ€tt och jĂ€mlikhet i klimatomstĂ€llningen; Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, vid International Sustainable Finance Centre, Stockholms universitet; Mattias Goldmann, som bl.a. lanserat “Way Out West Goes Veggie” och som driver 2030-sekretariatet — samt Sara-Elvira Kuhmunen frĂ„n SĂĄminourra, samernas ungdomsförbund som arbetar för att tillvarata och frĂ€mja samiska ungdomars intressen och rĂ€ttigheter.

Den allmĂ€nna uppfattningen frĂ„n panelen och som ofta lyftes under samtalet var att arbetet gĂ„r alldeles för lĂ„ngsamt med den gröna omstĂ€llningen. Kevin Noone höll en dragning av hela tidslinjen kring hur det sett ut frĂ„n att den första IPCC-rapporten kom ut 1990, och fram till den senaste rapporten som utkom för bara nĂ„got Ă„r sedan. Till en början var rapporterna mer blygsamma i sin retorik, men sĂ€kerheten kring hur klimatet pĂ„verkas av vĂ„rt sĂ€tt att leva har tilltagit för varje rapport, och tonen har blivit mer och mer alarmerande. Rapporterna har utkommit ungefĂ€r var femte till sjunde Ă„r sedan starten. Kevin underströk vikten av att politikerna mĂ„ste agera pĂ„ forskarnas resultat. Sara-Elvira lyfte perspektivet med “grön kolonialism”*, i och med exemplet att bl.a. “gröna gruvor” och andra miljöinvesteringar planeras i SĂĄpmi.

*Markexploateringar – kalhyggen, vĂ€gar, gruvor och nu ”grön energi” i form av industriomrĂ„den med vindkraft (
) Marken krymper, renens mat försvinner och urfolksrĂ€tten sĂ€tts ur spel. https://amnestysapmi.se/gron-kolonialism-kan-utradera-skogssamisk-renskotsel/ https://www.sametinget.se/gruvor 


Elleonora lyfte perspektivet kring och fokuset pÄ hur personer med funktionsvariationer drabbas av klimatomstÀllningen. Mattias Goldmann var med och hjÀlpte WOW:s hÄllbarhetsarbete genom omstÀllningen till vegetarisk mat pÄ hela omrÄdet. Mattias visade pÄ att den största klimatpÄverkan orsakas av folks resande till festivalen; den nÀst största pÄverkan handlar om artisternas resande, och den tredje största pÄverkan Àr just utslÀppen i samband med matserveringen. SÄ, eftersom de tvÄ förstnÀmnda alternativen Àr svÄrare att pÄverka, sÄ var maten nÄgot festivalen kunde börja jobba med direkt.

Vidare i panelen pratades det om att “klimatdesinformation” (tvivel inför vetenskap och Ă„tgĂ€rder för att bromsa omstĂ€llningen) Ă€r det största hotet mot klimatomstĂ€llningen. Genom ett tydligare och kanske enklare sprĂ„k och information, kan vi inkludera flera. Andra tips och kommentarer som framgick var att “komma överens om vad som Ă€r fakta och vad som Ă€r opinion”, samt att “ta fasta pĂ„ lösningar sĂ„ att mĂ€nniskor kan ta efter och kopiera varandra.”

___________


FANTASI – Hur kan evenemang gestalta framtiden?

NĂ€sta panelsamtal handlade om det kittlande Ă€mnet fantasi. I samtalet deltog Simon StĂ„lenhag, författare och sci-fi-konstnĂ€r; Tove Blomgren, frĂ„n designbyrĂ„n Sally / Ey Doberman samt Hanna Grahn, Spotify. Hur kan vi anvĂ€nda vĂ„r fantasi för att skapa förĂ€ndringar för framtiden? Diskussionen kretsade kring fantasi och kreativitet som frambringare av idĂ©er om hĂ„llbarhet och vikten av fantasi för ny innovation. Även begreppet storytelling dominerade samtalet.

Vi fick inledningsvis en spĂ€nnande genomgĂ„ng av Simons konstprojekt och bildmotiv som skildrar en slags nostalgisk dystopi i bildform. Ett otroligt inspirerande sĂ€tt att visa pĂ„ hur vi förstör jorden — spana in Simons verk hĂ€r!

Tove pratade kring ett par citat: “A do or die challenge” — om att det i framtiden inte lĂ€ngre finns nĂ„gra “icke-radikala” scenarion; alla utvĂ€gar framĂ„t Ă€r radikala, helt enkelt. “We are in a crisis of imagination”; ett citat som handlar om att vi numera tĂ€nker vĂ€ldigt kortsiktigt och har inte riktigt förmĂ„gan att fantisera, dvs vi kan inte lĂ€ngre tĂ€nka oss in i hur illa det kommer att bli för oss framöver om vi inte Ă€ndrar oss och vĂ„ra beteenden.

Vad kan vi göra inom en kortare framtid, typ fem Är? Hur kan vi visuellt visa hur det skulle kunna se ut? PÄ Toves designbyrÄ jobbar de med att jobba fram visioner som visar pÄ en hÄllbar framtid. Man bygger bl.a. upp rum som man kan gÄ in i och fantisera om en bÀttre vÀrld, Àven visioner om omrÄden och gator med grönska och helt utan trafik.

Hanna Grahn pratade om hÄllbarhetsarbetet pÄ Spotify. De vill anvÀnda sin plattform (bÄde anvÀndare och artister/musiker) för att skapa medvetenhet, genom bl.a. storytelling. Ett exempel pÄ detta Àr lanseringen av Ragna, en serie (typ radioteater) om hÄllbarhet.

Begreppet “green wishing” lyftes i samtalet — dvs. att vi bara fortsĂ€tter med business as usual; att det ens skulle vara möjligt att leva pĂ„ sĂ„ som vi gör nu och framĂ„t.

___________


FRAMTIDEN – Hur kan evenemang inspirera till hopp i klimatkrisens tid?

Vidare följde ett seminarium av Kara Djurhuus, filantropichef pĂ„ Roskildefestivalen, om hur de arbetar med hĂ„llbarhetsfrĂ„gor och hela sitt community för klimatfrĂ€mjande Ă„tgĂ€rder. Roskilde ligger i framkant i frĂ„gan och för ett vĂ€rderingsdrivet arbete, dvs. tyngdpunkten pĂ„ vilket fokus, arbete och perspektiv de vill förĂ€ndra. Roskilde Ă€r den största musikfestivalen i norra Europa. Enligt Kara Ă€r festivaler starkt förankrade i ungdomskultur och konst, “cultural approaches”. Roskilde supportar dĂ€rför nyetablerade/upcoming artister och musiker och aktivister med bl.a. donationsarbete*, kunskapsöverföring, nĂ€tverk m.m.

Roskilde driver ett Community centre pÄ festivalomrÄdet med scen, open space, workshops och breakout rooms dÀr hÄllbarhetsarbetet kan diskuteras och dÀr det finns en yta att hantera frÄgorna, kampen och aktivismen. De hÄller Àven konstworkshops för att stimulera fantasin om en bÀttre vÀrld.

___________


MOTSTÅND – Hur kan evenemang hjĂ€lpa oss att lĂ€mna det gamla och trĂ€da in i det nya?

Dag tvĂ„ pĂ„ Greentopia kickade igĂ„ng med ett samtal om “ekologisk maskulinitet”. Ett anförande hölls av Martin Hultman frĂ„n Chalmers Universitet, som bl.a. tog upp perspektivet och vikten av transformation, inte enbart kunskap. Vi behöver alltsĂ„ vara lĂ„ngt mer kraftfulla genom att skifta logik i det globala samfundet, genom förĂ€ndringar i vĂ„r ekonomi och vĂ„rt perspektiv pĂ„ naturen. Vidare tog Martin upp olika former av klimatförnekelse, nĂ„got som Ă€r vanligare hos mĂ€n Ă€n hos kvinnor:

* Organiserad klimatförnekelse — upprĂ€tthĂ„lls av bl.a. kol-, olje- och gasbolag och olika tankesmedjor m.m. I Sverige finns klimatförnekarna organiserade i “Klimatsans”, “Stockholmsinitiativet” m.fl.

* Ideologisk klimatförnekelser — bl.a. Republikanerna, högernationella partier i Europa sĂ„som SannfinlĂ€ndarna, Dansk Folkeparti, SD m.fl. HĂ€r anvĂ€nds begreppet “industrimoderna maskuliniteter”.

* Responsförnekelse — investeringar och subventioner av fossilberoende infrastruktur; t.ex. flygplatser, motorvĂ€gar och teknologier dĂ€r sĂ„ kallade “reboundeffekter” inte rĂ€knas in (negativa sidoeffekter av förĂ€ndringar som i huvudsak Ă€r tĂ€nkta att vara hĂ„llbara).

* Vardagsförnekelse  — att folk fortsĂ€tter att resa utomlands, Ă€ter industrikött, anvĂ€nder sin SUV-bil m.m. Det handlar om desinformation, hat mot Greta Thunberg och “ekomoderna maskuliniteter”.

Industrimoderna maskuliniteter Ă€r alltsĂ„ ett begrepp som belyser hur vi agerar hĂ€nger ihop med maskulinitetsnormen och klimatfrĂ„gan i stort. Att anvĂ€nda just ordet “maskulinitet” kan vara hjĂ€lpsamt i debatten, dĂ„ det hamnar nĂ„gonstans mitt emellan den enskilda individen (som kan vara vĂ€ldigt kĂ€nsligt att kritisera) och det strukturella.

Martin redogjorde vidare för begreppet “ekologiska maskuliniteter” som kan handla om:
MÄngfald av maskuliniteter; relationell förstÄelse och praktik för mÀnniskor, djur och natur; att uppmÀrksamma och förÀndra manliga dominansmönster (ekofeminism) och att stÀrka mÀnniskans kraft till solidaritet och omtanke (feministisk omvÄrdnadsteori).

Samtalet följdes av en panel med Shanga Aziz frĂ„n Locker Room Talks och GurgĂźn Bakircioglu, opinionsbildare som utmanar normerna med bl.a. en dokumentĂ€r om idrott och veganism. Överlag kretsade samtalet om utmaningen att fĂ„ in mĂ€nnen i klimatdebatten ihop med ett rollspel pĂ„ scen kring maskulinitetsnormer. Under detta seminarium fick publiken Ă€ven spela rollspel med varandra dĂ€r vi antog olika sidor av debatten som antingen förnekare eller förĂ€ndringsvilliga. 


___________


HÅLLBAR + INRE UTVECKLING – hur kan en inre och yttre resa hjĂ€lpa oss att stĂ€lla om evenemangsbranschen?

Jakob TrollbĂ€ck och Louise König frĂ„n kommunikationsbyrĂ„n The New Division, pratade om lanseringen av de globala mĂ„len, “Sustainable Development Goals” → https://www.globalamalen.se/  Av 169 mĂ„l totalt Ă€r 17 st sammanfattade i huvudmĂ„l med fokus pĂ„: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojĂ€mlikheter och orĂ€ttvisor i vĂ€rlden, att frĂ€mja fred och rĂ€ttvisa och att lösa klimatkrisen.

Jakob och Louise presenterade Àven sina fem framtagna dimensioner som ska hjÀlpa oss i vÄrt arbete med mÄlen. De framhöll ocksÄ vikten av att arbeta med samtliga mÄl samtidigt, i den mÄn vi kan. Allt hÀnger ihop.

De fem dimensionerna:

* Vara — relationen till sig sjĂ€lv. Hur vi kultiverar och utvecklar vĂ„rt inre liv och fördjupar relationen till vĂ„ra tankar, kĂ€nslor och kropp.
-VÄr inre kompass (kÀnsla av ansvar och engagemang kring vÀrderingar och syften som ser till en större helhet).
-Integritet och Àrlighet (förmÄga att vara uppriktig, Àrlig och handla med integritet).
-Öppenhet och lĂ€rande (grundlĂ€ggande instĂ€llning av nyfikenhet och öppenhet till att vara sĂ„rbar, omfamna förĂ€ndring och utvecklas).
-SjÀlvmedvetenhet (förmÄga att reflektera över egna tankar, kÀnslor och önskemÄl, att ha en realistisk sjÀlvbild).
-NÀrvaro (förmÄga att vara hÀr och nu, fördomsfri nÀrvaro).

* TĂ€nka — kognitiva förmĂ„gor. Hur vi utvecklar vĂ„ra tankar genom att utforska olika perspektiv, utvĂ€rdera information och skapa förstĂ„else för vĂ€rlden som en sammankopplad helhet.
-Kritiskt tÀnkande (förmÄga att neutralt och kritiskt granska synsÀtt, information och planer).
-Komplexitetsmedvetande (förstÄelse för komplexa system och förmÄga att arbeta med komplexa förhÄllanden och orsakssamband).
-PerspektivförmÄgor (förmÄga att söka upp, förstÄ och aktivt anvÀnda insikter frÄn olika perspektiv).
-Meningsskapande (förmÄga att se mönster och strukturera det okÀnda, att medvetet skapa mening och narrativ).
-LÄngsiktig orientering och framtidssyn (förmÄga att se vÀgval för framtiden idag och att formulera visioner).

* Relatera — att bry sig om andra och omvĂ€rlden. Hur vi kĂ€nner uppskattning, omtanke och gemenskap med andra, sĂ„som grannar, framtida generationer och vĂ„r planet.
-Uppskattning (att relatera till andra och till omvÀrlden med en grundlÀggande kÀnsla av uppskattning).
-Samhörighet (att ha en djupt rotad kÀnsla av samhörighet med andra, att vi Àr en del av en större helhet).
-Ödmjukhet (förmĂ„ga att agera i enlighet med vad en situation krĂ€ver utan att vara upptagen med ens egen betydelse).

-Empati och medkÀnsla (förmÄga att relatera till andra, sig sjÀlv samt naturen).

* Samarbeta — sociala förmĂ„gor. För att göra framsteg kring delade utmaningar behöver vi utveckla förmĂ„gan att inkludera, skapa utrymme och kommunicera med intressenter som har skilda vĂ€rderingar och kompetenser.
-KommunikationsförmÄgor (en vilja att lyssna pÄ andra, framföra Äsikter pÄ konstruktiva sÀtt).
-Samskapande (förmÄga och motivation att utveckla och facilitera samskapande relationer som bygger pÄ psykologisk trygghet och samarbetsvillighet).
-Inkluderande hÄllning och interkulturell kompetens (villighet och kompetens att omfamna mÄngfald och inkludera personer och kollektiv med skilda Äsikter och bakgrunder).
-Tillit (förmÄga att visa tillit att skapa och upprÀtthÄlla förtroende i relationer).
-MobiliseringsförmÄga (att kunna inspirera och engagera sig i gemensamma intressen).

* Agera — att driva förĂ€ndring. Egenskaper som hjĂ€lper oss att bryta gamla mönster, generera nya idĂ©er samt agera med uthĂ„llighet i osĂ€kra tider.
-Mod (förmÄga att stÄ upp för sina vÀrderingar, fatta beslut och agera kraftfullt; att utmana och förÀndra existerande strukturer och synsÀtt).
-Kreativitet (förmÄga att frigöra sig frÄn konventionella mönster, att utveckla och uttrycka originella idéer).
-Optimism (förmÄga att upprÀtthÄlla och kommunicera hoppfullhet, att ha en positiv instÀllning och vara övertygad att en meningsfull förÀndring Àr möjlig).
-UthÄllighet (förmÄga att bibehÄlla engagemang och förbli beslutsam och tÄlmodig Àven nÀr det tar lÄng tid innan anstrÀngningar ger resultat).

___________


RAMPLJUSET – Hur kan kulturens och idrottens stjĂ€rnor inspirera till handling?

Ett spÀnnande samtal med artister, inspiratörer och aktivister som sitt hÄllbara engagemang som offentliga personer. PÄ scen möttes José Gonzålez, artist och musiker; Sara Parkman, artist och musiker; Linnéa Claeson, samhÀllsdebattör (tidigare handbollsproffs) och Emil Johansson, skidaktivist.

NÄgra citat frÄn panelen:
“Musiken Ă€r en funktion, inte en produkt. Den finns för att Ă€ga och dela tillsammans och samexistera i.”
“Ju större artist man Ă€r desto större ansvar har man”.
“Yttrandefriheten handlar inte om att inte fĂ„ motstĂ„nd”.

Det pratades Ă€ven om aktivism runt om musiken; att prata om och agera kring viktiga Ă€mnen under ett offentligt sammanhang — ifall en artist t.ex. Ă€r med pĂ„ en gala, prisutdelning eller annat medialt sammanhang och dĂ€rmed har chans att göra nĂ„gon slags aktion.


Detta var ett axplock av alla de samtal som hölls under Ärets Greentopia. FörÀndringsviljan och motivationen Àr nu extra pÄfylld och vÀltankad efter tvÄ oerhört inspirerande dagar. Tack Svensk Live och alla inblandade för detta arrangemang!

/Annelie för MCV