Nyheter

“MCV är glada att återigen kunna vara på plats under andra upplagan av klimatkonferensen Greentopia under Way Out West 2023! För MCV är det av högsta värde att delta i debatten kring hur bl.a. arrangörskap och kulturevenemang kan göras ännu mer klimatsmarta. Temat för årets klimatmöte är ”Evenemang som förändrande kraft”, och vi ser fram emot att ta del av framtidsspaningar kring miljö och kulturliv från ledande forskare, aktivister och arrangörer.”

Så skrev MCV inför årets stora kulturklimatträff under musikfestivalen Way Out West 2023! I år intog klimatkonferensen Greentopia Auktionsverkets Kulturarena på Tredje Långgatan i Göteborg. Alltså höll den inte till på festivalområdet som föregående år; något som var bra för koncentrationen och fokuset som behövs för att avhandla tunga ämnen kring hållbarhet, klimatpåverkan och aktioner för en bättre värld. I en välfylld sal på torsdagen efter lunch startade konferensen igång, med ett gäng viktiga ämnen på agendan.

I öppningstalet av bl.a. moderatorerna Isabelle McAllister och Andreas Magnusson togs det fasta på kulturens unika maktposition och förmåga att påverka. Ja, egentligen själva syftet med årets tema för konferensen — “Evenemang som förändrar”.

___________

KLIMATET — Vad är vägen framåt där alla är med?

I det första panelsamtalet “Vad är vägen framåt där alla är med?” fick vi möta Marcus Lundstedt från Stockholm Resilience Centre som började med att lyfta Sveriges mål om nollutsläpp till år 2045. Med i samtalet fanns också Elleonora Ali Uddman, aktivist i Fridays For Future och Climate Live Sweden, med särskilt fokus på funktionsrätt och jämlikhet i klimatomställningen; Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, vid International Sustainable Finance Centre, Stockholms universitet; Mattias Goldmann, som bl.a. lanserat “Way Out West Goes Veggie” och som driver 2030-sekretariatet — samt Sara-Elvira Kuhmunen från Sáminourra, samernas ungdomsförbund som arbetar för att tillvarata och främja samiska ungdomars intressen och rättigheter.

Den allmänna uppfattningen från panelen och som ofta lyftes under samtalet var att arbetet går alldeles för långsamt med den gröna omställningen. Kevin Noone höll en dragning av hela tidslinjen kring hur det sett ut från att den första IPCC-rapporten kom ut 1990, och fram till den senaste rapporten som utkom för bara något år sedan. Till en början var rapporterna mer blygsamma i sin retorik, men säkerheten kring hur klimatet påverkas av vårt sätt att leva har tilltagit för varje rapport, och tonen har blivit mer och mer alarmerande. Rapporterna har utkommit ungefär var femte till sjunde år sedan starten. Kevin underströk vikten av att politikerna måste agera på forskarnas resultat. Sara-Elvira lyfte perspektivet med “grön kolonialism”*, i och med exemplet att bl.a. “gröna gruvor” och andra miljöinvesteringar planeras i Sápmi.

*Markexploateringar – kalhyggen, vägar, gruvor och nu ”grön energi” i form av industriområden med vindkraft (…) Marken krymper, renens mat försvinner och urfolksrätten sätts ur spel. https://amnestysapmi.se/gron-kolonialism-kan-utradera-skogssamisk-renskotsel/ https://www.sametinget.se/gruvor

Elleonora lyfte perspektivet kring och fokuset på hur personer med funktionsvariationer drabbas av klimatomställningen. Mattias Goldmann var med och hjälpte WOW:s hållbarhetsarbete genom omställningen till vegetarisk mat på hela området. Mattias visade på att den största klimatpåverkan orsakas av folks resande till festivalen; den näst största påverkan handlar om artisternas resande, och den tredje största påverkan är just utsläppen i samband med matserveringen. Så, eftersom de två förstnämnda alternativen är svårare att påverka, så var maten något festivalen kunde börja jobba med direkt.

Vidare i panelen pratades det om att “klimatdesinformation” (tvivel inför vetenskap och åtgärder för att bromsa omställningen) är det största hotet mot klimatomställningen. Genom ett tydligare och kanske enklare språk och information, kan vi inkludera flera. Andra tips och kommentarer som framgick var att “komma överens om vad som är fakta och vad som är opinion”, samt att “ta fasta på lösningar så att människor kan ta efter och kopiera varandra.”

___________

FANTASI – Hur kan evenemang gestalta framtiden?

Nästa panelsamtal handlade om det kittlande ämnet fantasi. I samtalet deltog Simon Stålenhag, författare och sci-fi-konstnär; Tove Blomgren, från designbyrån Sally / Ey Doberman samt Hanna Grahn, Spotify. Hur kan vi använda vår fantasi för att skapa förändringar för framtiden? Diskussionen kretsade kring fantasi och kreativitet som frambringare av idéer om hållbarhet och vikten av fantasi för ny innovation. Även begreppet storytelling dominerade samtalet.

Vi fick inledningsvis en spännande genomgång av Simons konstprojekt och bildmotiv som skildrar en slags nostalgisk dystopi i bildform. Ett otroligt inspirerande sätt att visa på hur vi förstör jorden — spana in Simons verk här!

Tove pratade kring ett par citat: “A do or die challenge” — om att det i framtiden inte längre finns några “icke-radikala” scenarion; alla utvägar framåt är radikala, helt enkelt. “We are in a crisis of imagination”; ett citat som handlar om att vi numera tänker väldigt kortsiktigt och har inte riktigt förmågan att fantisera, dvs vi kan inte längre tänka oss in i hur illa det kommer att bli för oss framöver om vi inte ändrar oss och våra beteenden.

Vad kan vi göra inom en kortare framtid, typ fem år? Hur kan vi visuellt visa hur det skulle kunna se ut? På Toves designbyrå jobbar de med att jobba fram visioner som visar på en hållbar framtid. Man bygger bl.a. upp rum som man kan gå in i och fantisera om en bättre värld, även visioner om områden och gator med grönska och helt utan trafik.

Hanna Grahn pratade om hållbarhetsarbetet på Spotify. De vill använda sin plattform (både användare och artister/musiker) för att skapa medvetenhet, genom bl.a. storytelling. Ett exempel på detta är lanseringen av Ragna, en serie (typ radioteater) om hållbarhet.

Begreppet “green wishing” lyftes i samtalet — dvs. att vi bara fortsätter med business as usual; att det ens skulle vara möjligt att leva på så som vi gör nu och framåt.

___________

FRAMTIDEN – Hur kan evenemang inspirera till hopp i klimatkrisens tid?

Vidare följde ett seminarium av Kara Djurhuus, filantropichef på Roskildefestivalen, om hur de arbetar med hållbarhetsfrågor och hela sitt community för klimatfrämjande åtgärder. Roskilde ligger i framkant i frågan och för ett värderingsdrivet arbete, dvs. tyngdpunkten på vilket fokus, arbete och perspektiv de vill förändra. Roskilde är den största musikfestivalen i norra Europa. Enligt Kara är festivaler starkt förankrade i ungdomskultur och konst, “cultural approaches”. Roskilde supportar därför nyetablerade/upcoming artister och musiker och aktivister med bl.a. donationsarbete*, kunskapsöverföring, nätverk m.m.

Roskilde driver ett Community centre på festivalområdet med scen, open space, workshops och breakout rooms där hållbarhetsarbetet kan diskuteras och där det finns en yta att hantera frågorna, kampen och aktivismen. De håller även konstworkshops för att stimulera fantasin om en bättre värld.

___________

MOTSTÅND – Hur kan evenemang hjälpa oss att lämna det gamla och träda in i det nya?

Dag två på Greentopia kickade igång med ett samtal om “ekologisk maskulinitet”. Ett anförande hölls av Martin Hultman från Chalmers Universitet, som bl.a. tog upp perspektivet och vikten av transformation, inte enbart kunskap. Vi behöver alltså vara långt mer kraftfulla genom att skifta logik i det globala samfundet, genom förändringar i vår ekonomi och vårt perspektiv på naturen. Vidare tog Martin upp olika former av klimatförnekelse, något som är vanligare hos män än hos kvinnor:

* Organiserad klimatförnekelse — upprätthålls av bl.a. kol-, olje- och gasbolag och olika tankesmedjor m.m. I Sverige finns klimatförnekarna organiserade i “Klimatsans”, “Stockholmsinitiativet” m.fl.

* Ideologisk klimatförnekelser — bl.a. Republikanerna, högernationella partier i Europa såsom Sannfinländarna, Dansk Folkeparti, SD m.fl. Här används begreppet “industrimoderna maskuliniteter”.

* Responsförnekelse — investeringar och subventioner av fossilberoende infrastruktur; t.ex. flygplatser, motorvägar och teknologier där så kallade “reboundeffekter” inte räknas in (negativa sidoeffekter av förändringar som i huvudsak är tänkta att vara hållbara).

* Vardagsförnekelse — att folk fortsätter att resa utomlands, äter industrikött, använder sin SUV-bil m.m. Det handlar om desinformation, hat mot Greta Thunberg och “ekomoderna maskuliniteter”.

Industrimoderna maskuliniteter är alltså ett begrepp som belyser hur vi agerar hänger ihop med maskulinitetsnormen och klimatfrågan i stort. Att använda just ordet “maskulinitet” kan vara hjälpsamt i debatten, då det hamnar någonstans mitt emellan den enskilda individen (som kan vara väldigt känsligt att kritisera) och det strukturella.

Martin redogjorde vidare för begreppet “ekologiska maskuliniteter” som kan handla om:
Mångfald av maskuliniteter; relationell förståelse och praktik för människor, djur och natur; att uppmärksamma och förändra manliga dominansmönster (ekofeminism) och att stärka människans kraft till solidaritet och omtanke (feministisk omvårdnadsteori).

Samtalet följdes av en panel med Shanga Aziz från Locker Room Talks och Gurgîn Bakircioglu, opinionsbildare som utmanar normerna med bl.a. en dokumentär om idrott och veganism. Överlag kretsade samtalet om utmaningen att få in männen i klimatdebatten ihop med ett rollspel på scen kring maskulinitetsnormer. Under detta seminarium fick publiken även spela rollspel med varandra där vi antog olika sidor av debatten som antingen förnekare eller förändringsvilliga.

___________

HÅLLBAR + INRE UTVECKLING – hur kan en inre och yttre resa hjälpa oss att ställa om evenemangsbranschen?

Jakob Trollbäck och Louise König från kommunikationsbyrån The New Division, pratade om lanseringen av de globala målen, “Sustainable Development Goals” → https://www.globalamalen.se/ Av 169 mål totalt är 17 st sammanfattade i huvudmål med fokus på: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen.

Jakob och Louise presenterade även sina fem framtagna dimensioner som ska hjälpa oss i vårt arbete med målen. De framhöll också vikten av att arbeta med samtliga mål samtidigt, i den mån vi kan. Allt hänger ihop.

De fem dimensionerna:

* Vara — relationen till sig själv. Hur vi kultiverar och utvecklar vårt inre liv och fördjupar relationen till våra tankar, känslor och kropp.
-Vår inre kompass (känsla av ansvar och engagemang kring värderingar och syften som ser till en större helhet).
-Integritet och ärlighet (förmåga att vara uppriktig, ärlig och handla med integritet).
-Öppenhet och lärande (grundläggande inställning av nyfikenhet och öppenhet till att vara sårbar, omfamna förändring och utvecklas).
-Självmedvetenhet (förmåga att reflektera över egna tankar, känslor och önskemål, att ha en realistisk självbild).
-Närvaro (förmåga att vara här och nu, fördomsfri närvaro).

* Tänka — kognitiva förmågor. Hur vi utvecklar våra tankar genom att utforska olika perspektiv, utvärdera information och skapa förståelse för världen som en sammankopplad helhet.
-Kritiskt tänkande (förmåga att neutralt och kritiskt granska synsätt, information och planer).
-Komplexitetsmedvetande (förståelse för komplexa system och förmåga att arbeta med komplexa förhållanden och orsakssamband).
-Perspektivförmågor (förmåga att söka upp, förstå och aktivt använda insikter från olika perspektiv).
-Meningsskapande (förmåga att se mönster och strukturera det okända, att medvetet skapa mening och narrativ).
-Långsiktig orientering och framtidssyn (förmåga att se vägval för framtiden idag och att formulera visioner).

* Relatera — att bry sig om andra och omvärlden. Hur vi känner uppskattning, omtanke och gemenskap med andra, såsom grannar, framtida generationer och vår planet.
-Uppskattning (att relatera till andra och till omvärlden med en grundläggande känsla av uppskattning).
-Samhörighet (att ha en djupt rotad känsla av samhörighet med andra, att vi är en del av en större helhet).
-Ödmjukhet (förmåga att agera i enlighet med vad en situation kräver utan att vara upptagen med ens egen betydelse).

-Empati och medkänsla (förmåga att relatera till andra, sig själv samt naturen).

* Samarbeta — sociala förmågor. För att göra framsteg kring delade utmaningar behöver vi utveckla förmågan att inkludera, skapa utrymme och kommunicera med intressenter som har skilda värderingar och kompetenser.
-Kommunikationsförmågor (en vilja att lyssna på andra, framföra åsikter på konstruktiva sätt).
-Samskapande (förmåga och motivation att utveckla och facilitera samskapande relationer som bygger på psykologisk trygghet och samarbetsvillighet).
-Inkluderande hållning och interkulturell kompetens (villighet och kompetens att omfamna mångfald och inkludera personer och kollektiv med skilda åsikter och bakgrunder).
-Tillit (förmåga att visa tillit att skapa och upprätthålla förtroende i relationer).
-Mobiliseringsförmåga (att kunna inspirera och engagera sig i gemensamma intressen).

* Agera — att driva förändring. Egenskaper som hjälper oss att bryta gamla mönster, generera nya idéer samt agera med uthållighet i osäkra tider.
-Mod (förmåga att stå upp för sina värderingar, fatta beslut och agera kraftfullt; att utmana och förändra existerande strukturer och synsätt).
-Kreativitet (förmåga att frigöra sig från konventionella mönster, att utveckla och uttrycka originella idéer).
-Optimism (förmåga att upprätthålla och kommunicera hoppfullhet, att ha en positiv inställning och vara övertygad att en meningsfull förändring är möjlig).
-Uthållighet (förmåga att bibehålla engagemang och förbli beslutsam och tålmodig även när det tar lång tid innan ansträngningar ger resultat).

___________

RAMPLJUSET – Hur kan kulturens och idrottens stjärnor inspirera till handling?

Ett spännande samtal med artister, inspiratörer och aktivister som sitt hållbara engagemang som offentliga personer. På scen möttes José González, artist och musiker; Sara Parkman, artist och musiker; Linnéa Claeson, samhällsdebattör (tidigare handbollsproffs) och Emil Johansson, skidaktivist.

Några citat från panelen:
“Musiken är en funktion, inte en produkt. Den finns för att äga och dela tillsammans och samexistera i.”
“Ju större artist man är desto större ansvar har man”.
“Yttrandefriheten handlar inte om att inte få motstånd”.

Det pratades även om aktivism runt om musiken; att prata om och agera kring viktiga ämnen under ett offentligt sammanhang — ifall en artist t.ex. är med på en gala, prisutdelning eller annat medialt sammanhang och därmed har chans att göra någon slags aktion.

Detta var ett axplock av alla de samtal som hölls under årets Greentopia. Förändringsviljan och motivationen är nu extra påfylld och vältankad efter två oerhört inspirerande dagar. Tack Svensk Live och alla inblandade för detta arrangemang!

/Annelie för MCV

Allt du behöver veta om digital marknadsföring

Nätverkstan — Kultur, samverkan & utveckling

Nominera till Planetapriset 2023!

Ta del av Kulturbryggans webbinarier!

🌱 Rapport från Greentopia 2023 🌱

Tre tysta minuter

Ny showcasefestival för skånska artister och musiker