Nyheter

MCV @ Greentopia på Way Out West 2024

Rapport från Greentopia på Way Out West 2024

Den 8 augusti 2024 deltog jag, Sara och min kollega Terese vid Way Out West’s klimatkonferens Greentopia 2024. Den fantastiska musikfestivalen Way Out West i Göteborg förvandlar årligen Slottsskogen, en annars stillsam oas för barnvagnsstros och vardagsmotionärer, till en magisk värld fylld med vibrerande mötesplatser kurerade i sprakande färg, lekfulla former och en massa massa liv! Dagen var fylld av samtal och idéutbyten mellan forskare, konstnärer, musiker och engagerade besökare som hölls under ett tak av gröna träd och med festivalens pulserande energi som bakgrund. Vi på MCV väljer att delta här årligen om vi har möjlighet för att samlas med aktörer med samma klimatvisioner som vi och tillsammans fick vi chansen att utforska hur vi kan navigera mot en mer hållbar framtid.

Nyckelteman och Diskussioner

  1. Global Hållbarhet och Planetära Gränser:

   – Johan Rockström talade med en smittande passion och ett djup som verkligen kröp under skinnet då siffrorna han visade var skräckinjagande… Han påminde oss om de planetära gränserna och hur mänskligheten lever farligt nära, eller redan har överskridit, flera av dem. Han höll sitt föredrag med en känsla av brådska – det är ingen tvekan om att tiden är knapp, och ändå är det frustrerande hur långsamt världen rör sig i rätt riktning.

  1. Musikindustrins Klimatomställning

   – John E. Fernandez gav oss en inblick i hur musikindustrin kan bli mer hållbar, särskilt genom sin studie av Coldplays världsturné (https://www.dn.se/kultur/coldplay-slar-sina-kilmatmal/). Det var verkligen upplyftande att höra om konkreta steg som tagits för att minska klimatpåverkan men samtidigt fanns en underliggande känsla av att detta 

bara är början, och att det fortfarande är mycket som behöver göras. Hur många turnéer kan vi ställa om för att se en verklig förändring? 

  1. Festivalmode och Hållbarhet:

   – Bea Szenfeld delade sina tankar om hur modeindustrin kan förvandlas för att bli mer hållbar. Hennes arbete, där hon skapar konst av återvunnet papper, är lika fantastiskt som det är inspirerande. Men ändå gnagde en tanke – varför måste vi fortfarande kämpa så hårt för att få människor att förstå att mode kan vara både vackert och hållbart? Varför är vi fortfarande fast i ett system där konsumtion och slit-och-släng är normen?

  1. Klimatkrisen och Beteendeförändring:

   – Gustaf Skarsgård och Johan M. Reunanen delade en mer personlig reflektion kring klimatkrisen, där de kopplade den till beroendebeteenden som de själva erfarit genom 12-stegsprogram vid Anonyma Alkoholister. De drog intressanta paralleller till beroendet av konsumtion och av att känna sig begränsad av omställning istället för befriad. Deras ord väckte eftertanke hos både mig och Terese  – hur svårt är det inte för oss alla att släppa taget om gamla vanor, även när vi vet att de skadar planeten? Det är lätt att känna sig maktlös, men deras samtal påminde oss om att det första steget mot förändring är att erkänna svårigheten och sedan tillsammans hitta styrkan att gå vidare. De lyckades att motivera mitt i utmaningarna.

  1. Musik, Klimat och Social Rättvisa:

   – Marit Bergman, en röst för både musik och rättvisa, delade sina insikter om hur vi kan använda våra plattformar för att göra skillnad. 

  1. Festivaler som Förändringsmotorer:

   – Louise Lindén visade att festivaler kan vara mycket mer än bara nöje – de kan vara kraftfulla verktyg för samhällsförändring. Hennes arbete med LiveGreen är ett bevis på att det går att skapa evenemang som inte bara underhåller utan också utbildar och inspirerar. Men det är också en påminnelse om hur långt vi fortfarande har kvar att gå. Varför är inte alla festivaler som Way Out West?

Höjdpunkter

Under ledning av de passionerade aktivisterna Isabelle McAllister och Andreas Magnusson, kändes Greentopia som en varm och välkomnande plats där alla kunde känna sig delaktiga. En av de starkaste stunderna var när Johan Rockström höll sitt föredrag som var så tydligt, enkelt och egentligen bara ett uppradande av oroande fakta. Hans ord landade tungt, men också med en känsla av gemenskap – vi i rummet lämnades med en känsla av att vi alla är i det här tillsammans, och det är bara tillsammans som vi kan göra skillnad och skapa lösningarna. Det var en mäktig känsla som motiverade till aktion hos mig..

Slutord

Greentopia på Way Out West 2024 var en påminnelse om både hopp och frustration. Här fanns så mycket inspiration, så många idéer och så mycket vilja att förändra. Men samtidigt kunde vi inte undgå känslan av att vi fortfarande står inför enorma utmaningar, och att de stora förändringarna som världen behöver ännu är långt borta. Medan dessa inspirerande diskussioner pågick, låg en blöt filt över samtalen – den påminnelsen om att trots alla dessa ord, alla dessa visioner, så kvarstår klimatkrisen, till stor del på grund av bristen på verklig handling. Skillnaden på detta års Greentopia och förra årets Greentopia enligt en person som varit på plats många år i rad var i stort de förvärrade siffrorna… Det är svårt att inte känna en viss hopplöshet, att få höra om att år efter år kvarstår samma problem, medan förändringen vi så desperat behöver tycks släpa efter. Det är lätt att känna sig maktlös inför klimatkrisen, men Greentopia gav oss alla något att ta med oss – en känsla av att vi trots allt är en del av en större rörelse. En rörelse som, trots alla hinder, fortsätter att kämpa för en bättre framtid. Och kanske är det just den gemenskapen som är vår största styrka. Vi är inte ensamma i detta, och tillsammans kan vi skapa den förändring som världen – och vi – så desperat behöver.

Musikcentrum Väst 9 augusti 2024

Sara Aldén

Rapport för Samtalsträff 10 juni

Sammanfattning av mötet den 10 juni – Ledarskap inom musikgrupper

Den 10 juni samlades 11 deltagare tillsammans med inspiratörerna Anna Johansen Fridén och Mikael Godée samt moderatorn Terese Lien Evenstad från Musikcentrum Väst. Mötet började kl. 09:00 med en kort presentation av MCV och Kulturakademin, följt av inspiratörernas introduktioner. Deltagarna fick sedan presentera sig själva i en runda.

Samtalet fortsatte med fokus på effektiva strategier och metoder inom ledarskap samt vad som inte fungerat så bra. Mikael och Anna diskuterade ämnet först, och därefter delade deltagarna sina egna dilemman och utmaningar relaterade till ledarskap inom musikgrupper. Inspiratörerna och deltagarna bidrog med insikter, perspektiv och tips, och denna session pågick i två timmar med två korta pauser.

Den sista timmen ägnades åt samarbete, engagemang, motivation och konflikthantering. Under de 40 minuter långa diskussionerna delade deltagarna sina reflektioner och utmaningar kring dessa teman. Avslutningen kändes mycket positiv och det passade bra att avsluta vid lunchtid.

Alla var mycket glada över den gemensamma lunchen, där samtalen om yrkeslivets olika delar och utmaningar fortsatte. Stämningen var varm, hjärtlig och upplyftande för både moderator och deltagare.

/Terese Lien Evenstad, Musikcentrum Väst

 

Ett utforskande samtal runt ett bord i Bergsjön Kulturhus

Fredagen den 24 maj deltog Sara Aldén från MCV vid ett utforskande samtal runt ett bord i Bergsjön Kulturhus på initiativ och inbjudan av Navet och Nätverkstan.

 

Målet med samtalet var att samla aktörer som arbetat med och för kulturutövare och konstnärer och deras möjlighet att etablera sig på den svenska kulturscenen. Genom att delta och dela egna erfarenheter kring frågor som ringar in hur vi skapar plats för alla på den svenska kulturscenen möjliggjordes ett kunskapslyft och en dialog om vad som fungerar effektivt och mindre effektivt. 

 

Önskan hos Sara som deltog å MCV:s vägnar var att utöka sin förståelse och bredda sin kunskapsbank gällande de hinder och möjligheter som finns för kulturaktörer och konstnärer som flyttat till Sverige och försöker etablera sig på den svenska kulturscenen och även för de som är födda i Sverige men som befinner sig utanför de rådande normer. 

 

Genom att utforska vilka eventuella hinder som finns i strukturer och normer skapade denna mötesplats möjligheter att tillsammans med andra verksamma aktörer i kultursektionen i Västra Götaland utforma idéer kring vad som faktiskt och praktiskt skulle kunna göra skillnad. Sara upplevde att delandet av erfarenheter i kombination med ett kritiskt granskande av sina egna tillvägagångssätt skapar möjligheter och öppnar upp för kreativa sätt att hitta nya vägar framåt.

Streamingekonomi – Daniel Johansson

Streamingekonomi – Daniel Johansson

På Daniel Johanssons föreläsning, arrangerad av Kulturakademin den 29 april, delades insikter om streamingekonomin och hur plattformar som Spotify fungerar. Nedan finner du ett ”Recept för success” för dig som är musikskapare. Detta recept hjälper dig att öka dina chanser att hamna på spellistor och att öka antalet streams av din musik. Se listan, baserad på Daniels presentation, här nedan.

1. Sikta på stora marknader: Din musik bör vara populär på marknader där många betalar för streamingtjänster och abonnemangspriserna är höga, som t ex USA och Storbritannien. Det skapar större utbetalningar per ström, och även mindre spellistor från oberoende kuratorer kan generera värdefulla strömmar i dessa länder.

2. Attrahera aktiva lyssnare: Fokusera på att nå användare som lyssnar mer än genomsnittet per månad. Dessa användare påverkar hur streamingtjänstens intäkter fördelas. Lyssnarnas grad av aktivitet är delvis relaterad till genre och stil, yngre konsumenter har vanligtvis en högre musikkonsumtion per månad och får därmed en större betydelse för hur royaltypotterna fördelas, liksom lyssnare i genrer som t ex pop, elektroniskt, hip hop.

3. Kortare låtar ger fler streams: Låtar som är kortare än genomsnittet har en fördel, då fler streams kan genereras. En 2,5-minuters låt har mycket bättre förutsättningar att få fler streams än en 7-minuters låt. Balansera låtlängd med det konstnärliga uttrycket, många av de som lyckas bra på streamingtjänster skapar och släpper musik med formatet i åtanke.

4. Lägg ner tid på att skapa bra pitchar: Var ute i god tid och planera dina pitchar. Pitcha inte i ”sista stund”, d.v.s. senast 7 dagar före releasen, utan gör det gärna 2 eller 3 veckor innan. Kom också ihåg att du kan bara pitcha en låt i taget, så fundera över om du verkligen ska släppa musiken i albumformat, eller om det är bättre att släppa som singlar för att sedan släppa dem som album när alla individuella låtar är släppta.

5. Kom med på ”funktionsmusik-spellistor” (om du skapar den sortens musik): Om din musik adderas till spellistor som spelas som bakgrundsmusik, finns det större chans att få fler streams. Detta händer exempelvis när någon studerar, tränar, eller lägger barn som lyssnar på musik tills de somnar. Här kan det vara bra att till en början pitcha till oberoende kuratorer, för att ”massera” algoritmerna.

6. Timing är viktigt: Du kan t ex släppa din musik tidigt i månaden, eller sent i månaden för att ha bättre chans på nästa månads roayltypott. Alla streamingutbetalningar beräknas månadsvis, så detta kan öka dina chanser att få en större del av just den månadens pott.

7. Gör en konkurrensanalys: Eftersom varje månad är som en ”tävling”, är det bra att ha koll på vilka konkurrerande artister som kommer släppa samtidigt som dig. Royaltypotterna fördelas baserat på andelar av totalen, och du har större chans att få en större andel av utbetalningarna om färre konkurrenter släpper musik samtidigt.

8. Följ upp den statistiska analysen regelbundet: Ha tillgång till dashboards på samtliga plattformar, se till att du har claimat dem på alla plattformar, inte bara på Spotify. Använd aggregerande statistikverktyg som t ex Chartmetric, Luminate eller Soundcharts, för att förstå din publik och deras beteende bättre.

9. Nystulet är bäst: Lär av dina konkurrenter, som kanske lyckas bättre. Hur gör de? Vad har de gjort? Vilken slags innehåll fungerar bäst? Hur ofta släpper de musik? Vilka spellistor finns deras musik på? Gör en strukturerad analys och använd dig av den kunskapen för att forma ditt eget digitala artistskap.

10. Var aktiv på hela ”scenen”: Streamingplattformar lyssnar av hela webben och andra tjänster som TikTok, Instagram och YouTube för att se vad som trendar, men även bloggposter, tidningsartiklar och annan media. Chansen är mycket större att du får exponering på streamingtjänsterna om du är aktiv på andra plattformar samtidigt. Streamingen är bara en del av den digitala scenen.

11. Experimentera: Testa olika varianter och mixar av låtarna istället för att bara släppa en version. Det kan t ex vara spedup- eller slowdown-versioner, instrumentalt, kortare mixar etc.

12. Ha full koll på din metadata: Se till att ha en databas där du har full koll på all metadata relaterad till alla releaser, koder som ISRC, ISWC, IPI på kompositörer osv. Detta är framför allt viktigt om du ska kunna claima intäkter även från annan sorts användning.

13. Satsa främst på att få fans och följare: Mängden strömmar korrelerar direkt till hur många trogna fans du har. Satsa därför på att långsiktigt bygga upp en relation med människor som älskar dig och din musik. Vilka är de? Hur kan du involvera dem? Ge dem VIP-nyheter och innehåll som gör att de känner sig värdefulla. Det är bättre att ha 1 000 supertrogna fans än att ha 10 000 som bara lyssnar på musiken lite casual. Fokusera på att få så många följare på streamingplattformarna, snarare än bara lyssnare.

14. Häng med i nyhetsflödet: Vad händer hos streamingtjänsterna? Hur fungerar de olika fördelningsmodellerna? Vilka tjänster är störst på olika marknader, Spotify är bara en av ett femtiotal streamingtjänster. Prenumerera på nyhetsbrev som t ex Music Business Worldwide, Digital Music News och Music Ally (inte att förväxla med Musical.ly).

15. Ge inte upp: Data visar att det i genomsnitt tar ca tre år innan nya artister börjar klättra uppåt på streamingstegen. Fortsätt släppa musik, fortsätt pitcha, och aktivera backkatalogen när det väl börjar hända. Ha roligt på vägen!

Här finns ett urval av flera artiklar om streamingekonomin:

Jazzahead 2024

jazzahead!

2024-04-11 – 2024-04-14

Den 11-14 april var Sara Aldén från Musikcentrum Väst på plats på Jazzahead i Bremen å Musikcentrum Västs vägnar för att söka samarbetspartners för bland annat internationell verksamhet. Tillsamman med Sara på plats var även Musikcentrum Östs Ragnar Berthling. Målet med Musikcentrums närvaro var att öka våra kontaktytor i en tid av åtstramningar och rekordstora neddragningar av kulturstöd, där samarbeten både nationellt men även internationellt är av vikt för att möjliggöra ett fortsatt stimulerat professionellt segment mellan musik och publik på både en nationell och internationell nivå. 

 

Jazzahead är en årlig mässa i Bremen, Tyskland, där alla involverade i jazzbranschen får möjlighet att träffas och nätverka. Medverkande på årets mässa var exempelvis artister, band, bokare, arrangörer, festivaler samt olika nätverk och organisationer. Musikcentrum Västs medarbetare, Sara Aldén representerade Musikcentrum Riks (paraplyorganisation för Musikcentrum öst, Musikcentrum Syd och Musikcentrum Väst), våra medlemmar och showcasekanalen Live Music From Sweden.

 

Musikcentrum Riks genomförde förra året en showcase ”Swedish Sunday Brunch” i Vegesack (strax utanför Bremen) i samarbete med Export Music Sweden och Kulturutveckling VGR, men detta kunde inte genomföras i år på grund av nedskärningar. 

Saras upplevelse av jazzahead och hennes bästa tips inför nästa års mässa:

Torsdagen den 11 april började med “Mixern” – ett mingel som arrangerades av Export Music Sweden för intressenter från och för svenska musiker på baren i Maritim Hotel. Väl på plats i mässan var det fullt drag och högt tempo med plats för möten och mingel. I den svenska montern huserade och hostade Export Music Sweden de svenska organisationerna och artisterna som tagit sig till Jazzahead. På disken låg visitkort, presskit och skivor. 

På fredagen den 12 april kl 11 möttes Musikcentrum Västs medlemmar på plats i den svenska montern för en Get Together där vi samlades, presenterade oss för varandra, pitchade våra projekt och delgav vad våra mål för mässan var. På detta sätt kunde vi också hjälpa varandra om någon var sugen att rikta sig tex mot ett särskilt land, om en då fick kontakt med någon i detta landet kan man nämna sin medmusiker i MCV som ett tips och tipsa vidare om detta till MCV-musikern. Genom att kroka i varandra på detta sätt stöttar vi upp varandra i arbetet med att sprida vår musik från MCV och även backa upp varandra på ett personligt plan i form av stöttning och peppning för att hjälpa varandra att navigera i detta ganska ovana landskap av mycket intryck och massa massa människor som alla vill prata och sälja. 

Klockan 12 sedan på fredagen inleddes det som Export Music Sweden årligen bjuder in till, nämligen formatet “Nordic at Noon”. Där serveras alkohol och tilltugg till svenska delegater och de som de vill bjuda med sig till svenska båset.

På mässan kunde en lyssna på musik från olika skivbolag, lyssna på föreläsning med headset, snacka och mingla med delegater, musiker och artister från hela världen och lyssna på musik på de olika showcasen. På eftermiddagarna och kvällarna hölls showcases och klubbkvällar som en kunde ta del av. 

Från årets jazzahead tar jag med mig en massa nya kontakter och idéer, men kanske främst tar jag med mig sammanhållningen och stämningen som skapades i MCV-teamet på plats. Min upplevelse var att vi riktigt kom ihop oss och skapade en miljö och stämning av trygghet, pepp och kraft att återvända till under mässan! Mitt tips till en förstagångsåkare är att inte ha för höga förväntningar vad gäller mätbara resultat utan att ta det som det kommer och inte sätta för stor press på sig själv. Att komma förberedd i form av pressmaterial är ett gott mål att ha med sig inför för att kunna skörda så mycket som möjligt av denna investering som den innebär för musiker att ta sig hela vägen till Bremen i Tyskland. Att även lägga stor vikt vid tiden efter jazzahead tror jag är ett vinnande koncept – att följa upp och återkoppla till de som du fått kontakt med på mässan, kanske inför nästa år eller för att skapa jobbtillfällen eller turnéer för det kommande året.

/Sara Aldén, projektledare och kommunikatör på Musikcentrum Väst.

 

Rapport från KKB – Kulturella och kreativa branscher

 

Måndagen den 25 mars var Sara från Musikcentrum Väst på plats på  Brewhouse Inkubator för att delta vid rundabordssamtal på initiativ av Västra Götalandsregionen.

 

Samtalen kretsade kring temat för dagen vilket var följande:

  • Hur stärker vi Kulturella och kreativa branscher (förkortas härmed och i denna rapport som KKB) i Västra Götaland?
  • Vad krävs för att KKB ska kunna utvecklas? 
  • Hur kan de vara en kraft för såväl platsutveckling som innovation? 
  • Vilka frågor är särskilt viktiga att adressera? 
  • Hur kan vi samverka? 

 

Genom diskussioner och rundabordssamtal varvat med inspiratörer och informatörer på ämnet samlades centrumbildningar, kommunalförbund med flera till dessa samtal för att bygga vägar framåt.

Dagen inleddes med presentation av olika teman som vi bjöds in till att bidra till problematikanalys och därefter lösningsskapande inom. Temana var följande:

  1. Främjandesystem och infrastruktur – här diskuterades hur vi kan främja spets och bredd inom KKB samt vad vi ser framåt. Svaren på problemformuleringarna kretsade kring hållbarhet och innovation för ett mer miljövänligt och klimatsmart kulturliv. Charlotte Odebjer, VD på Brewhouse Inkubator inspirerade med exempel på just detta vid Brewhouse Inkubator 
  2. Innovation och omställning – här diskuterades hur KKB kan vara med och forma lösningar på våra stora samhällsutmaningar i allt från film till mode. Lösningar i form av innovativa material och synergieffekter där redan existerande verksamhet pågår lyftes som lösningar och vägar framåt.
  3. Platsers betydelse för KKB och tvärtom – slutligen diskuterades attraktionskraft och platsutveckling genom inspiration från Anders Lindgren, verksamhetsledare för Mötesplats Steneby, ett framgångsexempel på kultur i småorterna Dals Långed och Fengersfors i Dalsland (klicka här för att läsa mer om Mötesplats Dalsland) och från Manne Fridell, projektledare Älvstranden Utveckling som pratade om struktureringen av Masthuggskajen med fokus på kulturlivet som skapas i relation till utformningen. 

 

Avslutningsvis bjöd Västra Götalandsregionen på en inspirerande summering av dagen av David Karlsson, idéhistoriker, författare och utredare där fortsatta sammarbeten och synergieffekter uppmuntrades och lades vikt vid.

 

En fin dag med många trevliga och drivna människor som värnar om ett hållbart kulturliv i Västra Götaland.

/Sara